Bröllopspyssel

I fredags så hade vi bröllopspyssel hemma hos oss. Det bjöds på mousserande vin och allsköns små uppdrag för den pysselsugne. Vartefter kvällen led så började mina tokiga idéer så sakteliga ta fysisk form. Allt detta hade vart helt omöjligt att åstadkomma på egen hand och jag blir rörd av att vi har vänner som väljer att lägga en fredagskväll på att hjälpa oss. Det är så mycket med allt runt ett bröllop som gör att en ger, får och uppmärksammar den kärlek och värme som finns i de relationer som vi omger oss med. Vi är nu helt på banan och kommer kunna ägna veckan som följer åt små finjusteringar, diverse småpyssel och att förbereda oss själva inför allt som komma skall. Min mamma bor hos oss hela denna vecka vilket gör att jag kan lägga tid på sådant som är svårt att få till annars. Min sjukgymnastik fortsätter två gånger denna vecka i vanlig ordning men sedan ska jag även göra den sista delen i operationsutredningen för mitt knä. Det blir spännande att se vad de kommer fram till och även få bekräftat huruvida mina ansträngningar och alla svettiga timmar hos sjukgymnasten har gjort någon nytta. Jag ska även passa på att gå till tandläkaren vilket kan vara första gången på en sisådär tre år (!). I övrigt ska jag till frisören, fixa mina naglar, göra en ögonfransförlängning, besöka BVC, ha planeringsmöte med alla inblandade, skriva klart mitt tal och förhoppningsvis hinna ägna mig åt att njuta över att den stund som vi så oerhört länge har planerat och förberett inför närmar sig med stormsteg.

Något som jag däremot inte ser fram mot är att min klänning är lite för liten och detta innebär att jag måste vara mycket restriktiv med matintaget. Jag har ju svårt att påverka min vikt då min medicin för min hypotyreos ännu inte är helt rätt inställd sedan graviditeten. Jag väger mer nu än vad jag gjorde när Rut föddes. När jag provade och beställde klänningen så var Rut ynka åtta veckor gammal och klänningen satt som en smäck. När jag provade klänningen tillsammans med en skräddare för en månad sedan så var den lite lite för liten, d.v.s. den gick igen men det var lite väl trångt för att orka ha den på sig i femton timmar. Skräddaren tyckte att det var så pass lite som skulle göra skillnad att det inte var lönt att ta beslut om att lägga ut klänningen där och då. När jag testade klänningen återigen 12 dagar innan bröllopet så var den om möjligt ännu mindre och jag tog beslutet om att hårdbanta för att lösa situationen (bortsett från slottsvistelsen då jag unnade mig att njuta av livets goda). Varje millimeter extra utrymme som jag lyckas skapa kommer underlätta bröllopsdagen oerhört så nu är det all in som gäller. Jag vill dock poängtera att jag vanligtvis är helt emot bantning och jag anser att problemet är det indoktrinerade fettföraktet som finns i samhället snarare än våra olika kroppar.

2015-08-05 21.04.59

2015-08-05 22.23.40

2015-08-11 16.20.48  IMG_20150815_002323[1] IMG_20150815_002028[1] 2015-08-15 09.12.472015-08-15 09.36.122015-08-16 22.59.51 2015-08-16 23.00.53 2015-08-16 23.01.52

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s