Gravid med tvillingar vecka 14

Nu har en tredjedel av graviditeten passerat och än så länge så känner jag mig lyckligt lottad. Ingen foglossning eller ryggont som är ett problem ännu och jag orkar träna. Nästa delmål är ett ultraljud om ca 4 veckor (jag har en träff med vår barnmorska om två veckor också för att kolla mina blodvärden och sånt).

Jag är så jäkla nyfiken på vad det är för några där inne. Jag är även superpepp på att få veta vilka kön de har. Om det är en flicka och en pojke så vet vi med säkerhet att det är tvåäggstvillingar. Men det största skälet till att jag längtar (bortsett från att få veta om de mår bra och om allt är som det ska) är även att det blir betydligt enklare för oss att tänka kring namn om vi får veta kön. Eftersom Rut har ett mellannamn så vill vi att tvillingarna också ska ha det vilket innebär att vi måste komma på fyra namn som funkar bra ihop och som dessutom inte känns allt för konstiga ihop med namnet Rut. Om allt ser bra ut på ultraljudet så har vi bestämt att vi ska våga börja köpa/låna lite saker därefter. Det viktigaste/roligaste är vagn, babynest, bärsjal, bröstpump, varsitt första gosedjur, kanske en babysitter och tripptrappstolar (mest för att det blir billigare att köpa alla på en och samma gång och Rut behöver snart uppgraderas från sin babystol).

Egentligen så behöver vi nog inte köpa några kläder eftersom vi har Ruts gamla bebiskläder och dessutom får låna från släkt och vänner men några saker är ju roliga att köpa specifikt för dem. Den mesta tvillinglitteratur som jag har läst avråder från att matcha kläder men det är ju så bedårande att jag kanske kommer känna att jag måste få göra det ibland. Det finns så många andra sätt att stärka deras individuella identiteter på som inte handlar om kläder (som att ge mycket egentid både med oss föräldrar men även med vår släkt och med vänner, vara noga med att se till deras egna förmågor och intressen, välja att sätta dem på olika förskoleavdelningar om det skulle kännas rätt för just dem och oss när det blir aktuellt o.s.v.).

Så har det blivit dags för veckans symtom:

  • Illamående. Ja, min oupphörliga följeslagare är ständigt lika aktuell. Jag mår illa nästan all min vakna tid men som tidigare så kräks jag inte så ofta (som tur är), någon eller ett par gånger per dag bara.
  • Andfådd. Flåset lämnar lite att önska för att uttrycka det milt.
  • Kissnödig. Det är framförallt besvärande att behöva gå upp mitt i natten när en egentligen inte orkar och inte vill något hellre än att bara sova vidare.
  • Trött. Jag är nästan alltid trött. Både slö i kroppen och sömnig.
  • Proppmätt. Större delen av dygnet så känner jag mig obehagligt mätt. Jag är såklart hungrig och sugen på mat ofta men magen känns full. Mycket olustig känsla.
  • Spatt i benen. Det liksom kryper en rastlös obehaglig känsla i benen som gör att jag inte vill/kan vara still med benen.
  • Trög mage. 

IMG_4722.PNG

 

Advertisements

Påsk i Småland

Sent i fredags begav vi oss söderut, mot min mamma i Småland närmare bestämt. Vi hade tur och Rut lyckades somna i bilen nästan på direkten. Det var inget vidare körväder med slask och dimma i mörkret men allt gick bra och när vi kom fram väntade hembakat bröd och risgrynsgröt. Påskdagen ägnades åt att inmundiga ofantliga mängder god mat och att umgås med min gamla mormor och bror som jag inte träffar så ofta. På söndagen var det dags för oss att bege oss hemåt igen men med ett litet stopp i Linköping där vi hälsade på några vänner. Vi fikade utomhus för första gången i år i mysiga Gamla Linköping och samtalade om stort och smått. Rut blev kvar hos mormor så efter att jag hade jobbat idag så var jag och David på date. Planen var att gå på vår favoritItalienare men tyvärr var det stängt. Även vårt andrahandsval var stängt så tillslut fick vi ta första bästa restaurang som var öppen till följd av akut hunger. Det var gott men lite dragit i lokalen. Kvällen avslutades med en promenad som fick våra hjärtan att slå lite extra för Stockholm.

IMG_4463IMG_4491IMG_4492IMG_4493IMG_4474IMG_4489

Kanske för att jag saknar Rut lite och kanske för att jag har lite dåligt samvete för att hon kommer behöva flytta över till sitt eget rum så småningom (innan tvillingarna kommer) så beställde jag två nattlampor till hennes rum. En kanske vi ska ha i tvillingarnas rum när de är redo att sova själva. Rut sover numer hela nätter (ca 19.00-05.00) i sin egen säng så nästa naturliga steg blir ju att flytta in sängen till hennes eget rum. Men det är ändå något litet som tar emot. Min lilla bebis liksom. Ska vi inte sova ihop något mer. Jag vet att både Rut och vi får mycket bättre sömn när hon sover för sig och själva nattningen innehåller fortfarande väldigt mycket närhet men det skaver ändå. Därav gulliga nattlampor som plåster på ett ömmande mammahjärta. Dessa kommer från a little lovely company.

70e563412024eed3a1e3f641d86ac624aa4daa17d45ea763f6ee84451510f5b6

Gravid med tvillingar vecka 13

Nu tycker jag att det börjar synas att jag är gravid. Magen är fortfarande ganska mjuk men börjar ändå få en lite rundad form. Jag förstår ju dock att detta inte är någonting mot vad som komma skall, haha. Snart tänkte jag börja dokumentera magen vecka för vecka men hittills har det knappt känts lönt.

Idag var jag på synundersökning och valde ut ett par nya glasögon. Efter lite efterforskningar på fb insåg jag att det var minst fyra år sedan jag bytte glasögon senast. Hade det inte vart för att min syn har förändrats sedan dess hade jag nog fortsatt gå runt i vanföreställningen att detta par är mina nya glasögon. Eftersom jag är en person som bär glasögon dygnets alla vakna timmar så är det intressant att jag valde ut det nya paret på 30 sekunder, speciellt med tanke på att jag ju knappt ser hur jag ser ut när jag provar p.g.a. min dåliga syn. Ja, det blir spännande när de kommer. Lite som en ny era.

Just nu laddar vi för att åka ner till Småland och fira påsk hos min mamma. Jag jobbar imorgon så vi planerar att åka runt sju på kvällen. Förhoppningsvis kan Rut somna då och sedan sova hela vägen. Det vore väldigt önskvärt. Det tar endast 3.5h att köra men ackompanjerat av barngråt så är det en outhärdligt lång stund. Därefter blir Rut kvar hos sin mormor ett par dagar och jag å David beger oss hemåt för att göra vår här hemma. Storstäda, putsa fönster, sova, ha en date eller två och jag ska passa på att jobba lite också.Härliga tider.

Veckans symptom

  • Mjölksyra i benen. Inte nog med att jag blir andfådd efter minsta lilla backe eller trappa, nu får jag mjölksyra också. Det är tydligen även vanligt vid hypotyreos så kanske är jag felmedicinerad. Jag ska ta nya tester om två veckor igen. Jag fick höja min dos för två veckor sedan från 100mg till 125mg. Ännu har jag inte märkt någon skillnad. Jag är t.ex. fortfarande frusen om händer och fötter. När jag var gravid med Rut landade det tillslut på att jag åt 150mg.
  • Illamående. Tyvärr är illamåendet fortfarande min ständiga följeslagare. Vissa tider på dygnet är bättre än andra men tydligt är att jag mår som sämst innan och efter måltider, när jag går “snabbt” eller gör hastiga rörelser överlag och när något luktar äckligt (till saken hör att nästan precis allt här i världen luktar gaska äckligt).
  • Lättstött och känslig. Sådant som förmodligen hade runnit av mig i vanliga fall känns nu mest suspekt eller obehagligt. Speciellt när jag upplever att jag får en massa skit för något som jag inte har gjort (vilket är ganska vanligt när en arbetar med tonåringar eller på behandlingshem överlag).
  • Hugg av smärta i sidan av magen i samband med nysning eller hastig konstig rörelse. Jag känner igen detta från min förra graviditet och har för mig att det hänger ihop med växtvärk. Kanske upplever jag det starkare nu för att livmodern växer dubbelt så snabbt.
  • Trött. Vissa saker tycks hänga kvar vecka efter vecka och tröttheten innebär för närvarande att jag går och lägger mig innan kl 21 varje kväll och att jag gärna sover middag när jag är ledig. Jag somnar inom tio minuter efter att jag har lagt huvudet på kudden varje kväll. Även när jag försöker läsa något spännande. Jag klarar av ett jobbpass och en aktivitet på kvällen men då är jag helt slut sedan.
  • Kissnödig i tid och otid. Jag går upp minst 1-3 gånger varje natt för att jag bara måste kissa.
  • Trög mage. Om det är ommöbleringen av alla tarmar eller järntabletterna som spökar vet jag inte men det är en typiskt trist biverkning.
  • Ont i svanskotan/ryggslutet. Om jag sitter ner en längre stund så får jag väldigt ont och när jag går en stund så blir jag ansträngd och trött i ryggslutet. Jag försöker korrigera/kompensera detta genom att sträcka på mig men min hållning är redan lite slapp. Jag var hos min sjukgymnast i början av veckan och fick några nya övningar för att stärka upp just ryggen. Förhoppningsvis får detta önskad effekt och håller smärtan stången. Än så länge så är det inte så farligt, snarare lite störigt.

Trots den gedigna listan ovan så mår jag helt okej och jag vet att det här bara är början. Jag väljer att skriva om allt som jag lägger märke till för att jag själv söker runt på nätet efter liknande listor i hopp om att upptäcka att det jag erfar är vanligt och inga konstigheter. Kanske kan mina veckosammanfattningar ge någon annan den känslan.

IMG_4721

Sånt vi kan komma att behöva

Efter dagens rep så lämnade vi Rut hos morfar och gav oss ut på pryljakt. Vi kände att det började bli dags att sondera terrängen lite vad det gäller tvillinggrejer. Vi kommer inte införskaffa några stora eller dyra saker innan ultraljudet i vecka 18 men det var skönt att börja fundera lite kring vad vi kan komma att behöva. En ny vagn är ju en självklarhet. Babynest hade vi stor nytta av med Rut så det vill vi absolut köra på igen. Barnstolar som tar så lite plats som möjligt känns ju också som något vi kommer ha stor nytta av när det är tre otympliga stolar som ska samsas runt köksbordet. Ytterligare en spjälsäng kommer vi nog få användning av när tvillingarna börjar bli ett par månader gamla och vi kan nog behöva ytterligare en babysitter och ett babygym, kanske en amningskudde där båda får plats. När Rut föddes fick vi låna en sån där platskupa på hjul som finns på BB av en släkting till David. SÅ jäkla praktiskt. Rut befann sig alltid där vi var, kunde se/urskilja? oss genom kupan och vi behövde inte bära henne så mycket (såklart gav vi henne massor av närhet ändå). Nu vill jag hitta någon liknade lösning till tvillingarna. Kanske en korg på en ställning med hjul eller något annat som är smidigt att dra runt på i lägenheten. Om ni har några tips så hojta gärna till.

Ja, ni hör ju. Det blir en hel del saker även om vi försöker hålla det till ett minimum. Vi som tänkte att det här med att få andra barnet skulle vara plättlätt eftersom vi redan hade allt som vi behöver, eh, tji fick vi. Det gäller att tänka långsiktigt så det inte bara blir en massa “här och nu”-anpassade lösningar som sedan behöver förnyas en gång i halvåret. T.ex. så tänker vi att Rut ska få en av våra gästsängar när tvillingarna kommer och då kan de använda Ruts spjälsäng ett par månader. Sedan får vi införskaffa ytterligare en som de kan använda ett drygt år eller två. Därefter blir det riktiga sängar eller våningssäng. Här är exempel på sånt som vi tycker att vi behöver innan de kommer eller inom det första året.

Vad det gäller vagn så har vi börjat fundera på en Bugaboo Donkey Twin som vi tror uppfyller våra behov bäst. Det är praktiskt att det går att klicka på bilbarnstolen, det är en ganska liten och smidig vagn utan att kännas allt för trång, den var inte så svårstyrd, den bör funka ett par år och Rut kan sitta på en liten sadel när en förälder är iväg med alla tre på en gång. Vi tänker att vi ska sälja Ruts nuvarande vagn och köpa en sulky till henne. Källor till alla bilder nedan finner ni på min pinterest.

IMG_7987ndef11fd98f323a31913b70a00e86473c21-bugaboo_donkey_23_39lbb54b99269097670f5ffd911d1c1c40c

När det kommer till stolar runt matbordet tror vi att tre stycken Stokke tripp trapp vore det smartaste valet om en ser till hur stor yta de tar upp samt funktionen på lite längre sikt. Jag tycker faktiskt att de är ganska snygga dessutom.

402172f803149ace02a68e05f6e2d0ed70e6f8b5b2e659e862915c5e7d2ece19

Frågan kring babynestet blir ju om det är smartast att de har varsitt eller om de får det mysigt tillsammans i ett stort?

348af621a159576dc2cc7ffeb465c8b1

Jag känner att jag är tvungen att slänga in några bilder som gör mig inspirerad och peppad på bebisar och barnrum även om det får vänta ett bra tag.

Mysiga sittpuffar

En fin soffa

51364a5ad4440229470dcb112c0b42a8

Supergulliga barnkläder

små mössor

och en tvillinggunga till landet

bcf4d2a4f1a0908ae78ebfc756df7566

 

 

 

Gravid med tvillingar vecka 12

Äntligen har vi äntrat vecka tolv. Skönt. Nästa delmål är att ta oss igenom den första trimestern.

Det har vart både en skön och rolig vecka men också väldigt jobbigt utifrån ett besvärande illamående och extrem luktkänslighet. Jag har testat på tre nya saker denna vecka varav två av dessa var med feministiska förtecken. Det ena var den första träffen av fem på en kvällskurs i feministiskt föräldraskap och det andra var den första träffen med en feministisk basgrupp. I den första gruppen avhandlas ämnen så som normsamhället, språkbruk, arbetslivet, parrelationen och makt och i den andra gruppen samtalas det om det som faller gruppen in. Lite som en bokcirkel fast utan kravet att läsa en bok. Bara låter samtalen flöda kravlöst och prestigelöst. Jag är väldigt peppad på att få möjlighet att diskutera, framförallt feministiskt föräldraskap, med andra som också är intresserade av detta ämne. Kanske kan jag få med mig lite olika tips och tricks i hur vi som föräldrar ska hjälpa våra barn att kliva ut i en värld full av möjligheter snarare än begränsningar.

Det tredje som jag har gjort är att jag har besökt en dietist för att få tips och råd om hur jag ska försöka undvika en del av sådant som lite oftare drabbar kvinnor som är gravida med tvillingar (t.ex. graviditetsdiabetes, högt blodtryck, stor viktuppgång, blodbrist o.s.v.). Även om jag själv inledningsvis var ganska taggad på detta möte så måste jag erkänna att flera av dietistens tips inte kommer funka för mig. Speciellt inte nu i början när jag mår så illa. Jag brukar dricka Brämhults hallonjuice utspädd med citron och vatten (ca en fjärdedel juice) ibland flera gånger om dagen. Detta är ypperligt mot illamående har jag märkt och därför något som jag vill fortsätta med. Tydligen ett big no no utifrån diabetsaspekten. En annan sak som jag tror skulle vara knepig för mig är att dietisten rekommenderade att en ska äta max 5 dl mejeriprodukter/dygn och varje ostskiva räknas som 1 dl. Under den här graviditeten så har jag haft för vana att äta havrefras med mjölk eller naturell yougurt, ibland dricker jag mjölk till maten, jag har älskat att äta knäckebröd med ost och som vegetarian består många av mina måltider av olika ostar (halloumi, riven ost till någon pasta o.s.v). När andra dricker vin en kväll så tar jag gärna några bitar av en hårdost. Ni hör ju själva att jag kommer upp i 5 dl med råge. Jag bestämde mig därmed för att lita till att min kropp själv har koll och kommunicerar med mig om vad jag behöver och vad jag borde avstå. Jag hade ju inga av de där graviditetsrelaterade besvären under min förra graviditet så nu kör jag på i min egen takt på mitt eget sätt och försöker ha tilltro till att det blir bra ändå. Jag tror att jag hamnade i att en graviditet i sig är ju ganska tufft att gå igenom (iaf för mig) och det är ändå så många saker som jag måste välja bort p.g.a. barnens hälsa eller mitt eget mående (snus, alkohol, kaffe, vissa ostar, godis och sötade produkter i viss utsträckning, allt som har med smaken mint att göra, urk) att det nästan skulle bli outhärdligt att addera ytterligare ett gäng grejer till den listan.

Då har vi kommit fram till veckans symptom. Även om det kanske inte låter så, så är min egen upplevelse att jag mår väldigt bra.

  • Illamåendet. Det nämnde jag ju här tidigare med det har ökat i intensitet och är faktiskt väldigt besvärligt vissa stunder. Det triggas igång när jag rör mig fort, när jag är hungrig eller mätt, när jag precis har vaknat, ja, listan kan göras oändlig.
  •   Trötthet. Ungefär samma som tidigare. Jag är väldigt trött men klarar på något sätt att jobba, gå på träffar, hänga lite med Rut och träna, men inte ett uns mer än det. Jag somnar ovaggad kan en säga men vaknar tidigt, ca kl 5, varje morgon. När jag är ledig brukar jag ta en tupplur på dan. Ljuva tid.
  • Begynnande foglossning. Hoppande höfter och en känsla som påminner om att ha ett blåmärke på blygdbenet. Än så länge inga större besvär med andra ord. Jag känner mig lite besatt av att jag vill hinna med en massa saker innan det slår till på riktigt och förhåller mig till detta när jag planerar saker på ett lite knäppt sätt. T.ex. vågar vi vänta med att gå på Skansen tills Lill-skansen får nya små djurungar eller kommer det vara kört för mig att kunna gå några längre sträckor då.
  • Lättäcklad och doftnipprig. Nästan allt luktar pyton. Kollegornas parfymer, folk som tuggar tuggummi, Davids tandkräm, allt som har med blöjbyten att göra, ovädrade utrymmen, en stol i Ruts rum har fått flytta till balkongen p.g.a. vidrig lukt, kryddor, ja det mesta helt enkelt. Urk och blä för lukt.
  • Andfådd. En ynka trapp gör att jag behöver hämta andan.
  • Sammandragningar. Jag förstår att det låter osannolikt men min upplevelse är att magen drar ihop sig och blir sådär hård som vid en sammandragning lite då och då. Det gör inte ont eller så, det bara är.

IMG_4720

 

Gravid med tvillingar vecka 11

Enligt min app så går jag in i en ny graviditetsvecka varje torsdag, jag vill dock hinna uppleva varje vecka lite grann innan jag skriver om den. Kanske borde jag istället sammanfatta veckan som vi just passerat. Just nu så kör jag på bara lite hipp som happ och så kanske jag hittar en struktur lite längre fram.

Jag har, bortsett från jobb och umgänge med min familj, ägnat den gångna veckan åt att förkovra mig i ämnet tvillingar. Jag har tagit del av några handfasta tips som jag beslutat mig för att följa. Trots att jag är mycket orolig, utifrån vissa aspekter mer orolig än vid min första graviditet, så finns det ett annat lugn i denna eftersom jag ju har erfarenheten av att ha gjort någonting liknande ganska nyligen.

Jag är en person som i vanliga fall lever mitt liv och skapar trygghet genom att föreställa mig olika scenarion. Innan min förra förlossning så kunde det exempelvis innefatta att jag hade en plan för ett flertal olika förlossningspositioner, t.ex. vad David skulle göra om jag födde stående eller liggandes o.s.v. Det behöver inte nödvändigtvis bli så som jag planerar för att jag ska bli trygg utan det handlar mer om att tankeprocessen i sig är lugnande för mig. När det kommer till en tvillinggraviditet och tvillingförlossning så ökar antalet möjliga/troliga/inte så troliga scenarion betydligt. Detta innebär i mitt fall att min hjärna jobbar på högvarv för att hinna planera och förhålla mig till alla dessa möjligheter. Det är stressande samtidigt som jag vet att det gör mig gott. David har ett helt annat förhållningssätt och är, efter att ha tillförskanskat sig den mest nödvändiga kunskapen, trygg med att han kommer kunna förhålla sig till vad det nu än är som kommer i vår väg. I perioder så har jag avundats honom denna förmåga men min superkraft är nog snarare att vara beredd på allt genom att jag vet vad som kan ske. Vi kompletterar varandra väl.

En av de saker som jag har valt att ta fasta på är att eftersom en tvillinggraviditet ofta blir kortare än de 37-40 veckor som kroppen och psyket kan behöva för att förbereda sig på allt vad en eller flera nya familjemedlemmar kan innebära samt att en då blir snuvad på en del av graviditeten (speciellt i de fall då barnen föds mycket tidigt) så är det viktigt att vara/känna sig gravid snabbt. Att unna sig att vara gravid och inte tänka att det är något som jag ska ta sedan när jag blir sjukskriven. Detta har gett mig kraft att våga tala öppet om att jag är gravid trots att jag “bara” är i vecka 11. Kanske kommer jag bara vara gravid i 20 veckor till och då vill jag vara redo och ha processat detta. Kanske hänger även omgivningen med i svängarna bättre om det är talbart redan såhär tidigt.

Här kommer en lista på de graviditetssymptom som jag dras med för närvarande.

  • Illamåendet. Det blir ta mig tusan värre. Nu mår jag pyton varje gång jag har ätit eller behöver äta. På mornarna är det fruktansvärt och då händer det att jag spyr men i övrigt så är det mest kväljningar och en känsla av att vara bakis/sjösjuk. Blä och fy.
  • Tröttheten. Jag är fortsatt väldigt trött. När jag kommer hem från jobbet blir det mest att jag äter middag och sedan går och lägger mig. Jag känner mig som en ganska usel mamma som inte har ork att ge Rut all den tid hon förtjänar men de stunder som vi får tillsammans när vi kan leka lugnt eller när jag söver henne är guld värda. Närheten döver mitt dåliga samvete.
  • Huvudvärken. Kanske kommer den sig av att jag inte är så aktiv eller vistas utomhus tillräckligt. Kanske dricker jag för lite. Oavsett är det väldigt störigt och besvärande.
  • Sursuget. En kunde ju tro att illamåendet skulle göra att jag inte var så intresserad av mat men det är precis tvärtom. Jag känner en ofantlig avsmak till väldigt mycket men det jag är sugen på är jag så in i bomben sugen på. Surt godis, frukt, vatten med citron och is, hemmagjord isglass med bara vatten och citron nomnom.
  • Missnöjet med temperaturer. Jag är alltid för varm och svettas eller fryser så jag hackar tänder. Det tycks inte finnas något mellanting som är lagom. Jag kör lager på lager och hivar på och av kläder i en väldig fart. På jobbet strör jag kläder runt mig vart jag än går som om det vore min privata garderob.
  • Proppmättheten. Jag är antingen mätt så det står mig upp i halsen eller avgrundshungrig. Båda tillstånden genererar illamående.
  • Jag är så äckelmagad. Världen består till största delen av superotäcka grejer som jag måste undvika till varje pris. Sötsliskiga parfymer, mint, sköljmedel, doften av gamla kläder (detta innebär att jag inte kan öppna min vintageklänningsgarderob utan att spy, på riktigt, få är de kläder som inte luktar illa), stekos, ja listan av äckliga grejer kan göras lång. Mitt liv påverkas ju av detta i ganska stor utsträckning eftersom resor med kollektivtrafiken ofta är outhärdliga och jag saknar mina fina kläder och att använda parfym.
  • Moligheten. Om jag inte visste bättre skulle jag beskriva det som sammandragningar och fosterrörelser men det är ju alldeles för tidigt för detta. Med tvillingar kan det komma efter ca vecka 15 om jag har förstått rätt. Däremot så pågår det säkert en massa omstruktureringar i magen. Tarmar och annat som får ge vika för att skapa plats till de där två små liven. Kroppen är så jäkla häftig.

IMG_4719

Gravid med tvillingar vecka 10

Jag tänkte att jag skulle försöka mig på att beskriva graviditeten lite vecka för vecka och just nu befinner jag mig fortfarande i vecka 10. Det känns som en smärre evighet innan vi tar oss fram och förbi vecka 12 så jag kan slappna av lite mer. Jag har dock inte läst om den magiska veckan gäller även för tvillingar? En kompis till mig sa att det egentligen är ganska lugnt efter vecka 8.

  • Jag mår illa. Det är möjligt att jag mår något mindre illa än för någon vecka sedan men det är fortfarande fruktansvärt jobbigt. Förut var det som en illamåendematta som bara låg över mig som en blöt filt varje vaken stund. Nu är det superstarkt men jag får även pauser ibland där jag nästan inte mår illa alls.
  • Jag är trött. Så jäkla trött. För er som inte vet så arbetar jag som behandlingsterapeut på ett boende för ungdomar på Södermalm. Oftast är detta världens bästa och roligaste jobb men det tangerar det här med att vara småbarnsförälder lite grann. En kan inte alltid få sina egna behov tillfredsställda när en behöver det (gå på toa, äta, sova o.s.v.) andras behov går nästan alltid före. Jag gick tillbaks till mitt jobb i januari i år efter att ha vart föräldraledig med vår dotter i ett års tid (vi var hemma tillsammans nästan 6 av dessa månader). Det är därför fortfarande ganska nytt för vår familj det här med att jag jobbar. Jag jobbar bl.a. en natt/vecka vilket medför att mina sömnrutiner rubbas. Dessa pass innebär att jag är på jobbet ca 25h. När jag kommer hem från ett arbetspass är jag ibland helt dränerad på energi och behöver sova/vila/halvslumra upp till ett dygn (med paus för mat). Efter ett vanligt arbetspass på 8 timmar är jag också väldigt trött. Oftast sker detta i en kombination av att känna mig peppad och energifylld eftersom jag samtidigt får ut väldigt mycket av att arbeta. Vi får väl se hur länge det funkar. Den här tröttaste perioden är nog snart över.
  • Jag har börjat lägga märke till att mina höfter behöver “hoppas” rätt när jag har legat ner eller suttit ner en längre stund. Jag känner igen detta från min förra graviditet och det fortsatte flera månader efter att Rut föddes. Än så länge så gör det inte ont även om det är lite obehagligt att känna att något är snett. Förra gången när jag hade foglossning kunde det dock göra fruktansvärt ont när höfterna hoppade.
  •   Magen är fortsatt ganska trög. Jag har börjat med järntabletter och har även fått höja min levaxindos. Jag äter också folsyra såklart och ibland Prostafen mot illamåendet. Jag inser att mitt liv skulle underlättas avsevärt av en dosett. Speciellt eftersom jag inte får blanda vissa tabletter utan måste ta dem med minst två timmars mellanrum samt att jag inte får ta vissa tabletter ihop med laktos. Det går inte att vara tankspridd här alltså, då skiter det sig direkt. Bra övning inför att få koll på att två små tvillingar får i sig lika mycket mat och får till sin sömn.
  • Ibland stretar det och drar/hugger till i nedre delen av magen. Kanske är det bara växtvärk i livmodern men jag blir lite orolig iallafall när det gör ont. Igår kände jag av det extra mycket men då hade jag spelat trummor i ett par timmar och därmed suttit ganska obekvämt.
  • Jag borde börja med bäckenbottenträning men har svårt att motivera mig trots det självklara i att en vill undvika inkontinens osv.
  • Jag är HUNGRIG. Från 0-100. Känner ingenting, ingenting alls och sedan pang bom bara så blir jag avgrundshungrig. Men problemet är att när jag äter mycket så mår jag illa. Om jag äter lite så går det bättre men då blir jag inte mätt och känner mig frustrerad eftersom jag fortfarande är mer hungrig. Så då äter jag lite till och sen mår jag illa. Ofta så illa att jag måste gå och lägga mig. Typiskt dålig kombo.
  • Jag blir andfådd av en liten backe eller trappa. Redan i vecka 10. Pju.
  • Brösten är helt enorma. Det har slutat spänna och värka i dem men det kan göra ont att komma åt dem eller ligga på ett visst sätt.
  • Jag är nästan jämt kissnödig. Tyvärr visar det sig ofta att jag inte behövde kissa när jag väl gick på toa. Så ovärt. När vi gjorde ultraljud så kände jag mig kissnödig men då sa bm att blåsan var helt tom. Snopet.
  • Känsligt tandkött som blöder när jag borstar tänderna.

Mitt sätt att hantera det här med att vänta tvillingar var att kasta mig över all litteratur jag kunde finna med kort varsel. Både i bokform och på nätet. Jag vill veta vad jag kan behöva ställa in mig på. Till stor del har detta vart mycket välgörande för mig och jag känner mig betydligt lugnare och tryggare men sen är det ju en och annan detalj som jag gärna hade vart utan. Att vara gravid med tvillingar för just mig innebär en dubbelt så stor oro eftersom det inte bara är en, utan två små liv som ska klara sig därinne i min mage. Min känsla av att kunna kontrollera detta är såklart minimal men jag tar varje tillfälle i akt.

För att optimera mina chanser att slippa/minimera graviditetsrelaterade besvär (de jag främst tänker på är graviditetsdiabetes, högt blodtryck, stor viktuppgång och foglossning) så är min plan att försöka träna så länge jag bara kan. Just nu tränar jag på gym ca 2 ggr/vecka och då är det ganska lugn träning. Jag tränar ca 1 timme varav jag cyklar ca 20 min och spenderar resten av tiden vid olika benmaskiner. Nu har jag bestämt mig för att kontakta min sjukgymnast för att få lite nya uppslag på övningar som passar bättre när jag är gravid. Mitt tidigare träningsprogram riktar sig främst mot att stärka upp mitt knä. När detta inte längre funkar så är planen att börja med vattengympa för gravida. Det gjorde jag i slutet när jag var gravid med Rut och det var väldigt skönt. Bassängen var varm, övningarna anpassade och det var väldigt behaglig stämning.

Jag hittade en bild på hur det kan se ut i magen när tvillingarna är 12 veckor. D.v.s om 9 dagar.

12-weeks-twins_4x3 (1)

IMG_4718

Tvillingar = pseudotrillingar?

Idag var vi på vårt första ultraljud med bebis nummer två och fick det otroligt spännande beskedet att vi väntar tvillingar. Vi befinner oss fortfarande tidigt i graviditeten (v 10, jag som trodde att vi var i vecka 12 eftersom jag har känt mig så pangpreggo) så BF justerades till 5 oktober. Detta innebär nog i praktiken att vi ändå kan vänta oss att få barnen i september eftersom jag har förstått att det är vanligt att en är gravid med tvillingar lite kortare tid. Men, vem vet, jag gick över tiden med Rut.

Det kanske låter en smula märkligt men jag har ändå tänkt tanken, smakat på den lite och blev nog av den anledningen inte helt chockad. Eftersom jag har mått så pyton så smög sig funderingen in i mitt medvetande och därav har jag faktiskt nämnt det för några vänner, att det nog är tvillingar eller en pojke eftersom allt känns så annorlunda mot min förra graviditet. Precis innan vi skulle in på ultraljudet så sa jag i lite skämtsam ton till David -Vad gör vi om det blir tvillingar? och han svarade att då får din mamma flytta in hos oss ett tag. Vi hann inte komma längre i just den diskussionen innan vi blev uppropade. Men något måste ju ha fått mig att ställa frågan. Det gjorde jag aldrig inför Rut.

Väl under själva ultraljudet så fick vi veta att allting såg väldigt fint och bra ut och att de med stor sannolikhet är tvåäggstvillingar. Det syns en ganska tjock vägg mellan dem. Detta var tydligen gynnsamma nyheter då de därmed har en egen matförsörjning. Efter att ha tagit del av en ganska stor mängd ny information under dagen så har min rädsla för att något skall gå snett ökat något. Nu är det plötsligt betraktat som en riskgraviditet. Just nu vill jag bara att allt ska gå så bra det kan för de små liven därinne och så får vi ta allt praktiskt när det börjar närma sig. Dock är jag en person i behov av att få veta så mycket om allt som jag bara kan och därmed har jag inte kunnat hålla mig från att söka runt på nätet för att hitta barnvagnar för tre barn och stora bilar med plats för tre bilbarnstolar. Rut kommer ju trots allt bara vara 1.5 år när tvillingarna dyker upp. Därmed blir de väl pseudotrillingar? Mina tankar just nu går mellan hopp och pepp där jag har som målbild en vacker höstfotografering med vår underbara bröllopsfotograf Anna Lauridsen tillsammans med tvillingarna och Rut och den andra sidan av myntet fokuserar på att klara en vecka i taget och försöka förbereda mig så gott jag bara kan på vad som än komma skall.

Ett bröllop till havs

Just det, jag har ju glömt att berätta att vårt bröllop finns med i det senaste numret av Bröllopsmagasinet. Ungefär såhär såg det ut. Bortsett från en ganska stor och märklig miss, att det på ett ställe står att det är Niklas som friade(?), när det såklart egentligen skulle stå David, så är det mesta frid och fröjd. Håll tillgodo med några skärmdumpar. Det är vår fotograf Anna Lauridsen, Kullafoto, som har fotat alla bilder som är med i artikeln.

screenshot_2016-03-01-21-30-35.pngscreenshot_2016-03-01-21-31-13.pngscreenshot_2016-03-01-21-31-19.png