Gravid med tvillingar vecka 11

Enligt min app så går jag in i en ny graviditetsvecka varje torsdag, jag vill dock hinna uppleva varje vecka lite grann innan jag skriver om den. Kanske borde jag istället sammanfatta veckan som vi just passerat. Just nu så kör jag på bara lite hipp som happ och så kanske jag hittar en struktur lite längre fram.

Jag har, bortsett från jobb och umgänge med min familj, ägnat den gångna veckan åt att förkovra mig i ämnet tvillingar. Jag har tagit del av några handfasta tips som jag beslutat mig för att följa. Trots att jag är mycket orolig, utifrån vissa aspekter mer orolig än vid min första graviditet, så finns det ett annat lugn i denna eftersom jag ju har erfarenheten av att ha gjort någonting liknande ganska nyligen.

Jag är en person som i vanliga fall lever mitt liv och skapar trygghet genom att föreställa mig olika scenarion. Innan min förra förlossning så kunde det exempelvis innefatta att jag hade en plan för ett flertal olika förlossningspositioner, t.ex. vad David skulle göra om jag födde stående eller liggandes o.s.v. Det behöver inte nödvändigtvis bli så som jag planerar för att jag ska bli trygg utan det handlar mer om att tankeprocessen i sig är lugnande för mig. När det kommer till en tvillinggraviditet och tvillingförlossning så ökar antalet möjliga/troliga/inte så troliga scenarion betydligt. Detta innebär i mitt fall att min hjärna jobbar på högvarv för att hinna planera och förhålla mig till alla dessa möjligheter. Det är stressande samtidigt som jag vet att det gör mig gott. David har ett helt annat förhållningssätt och är, efter att ha tillförskanskat sig den mest nödvändiga kunskapen, trygg med att han kommer kunna förhålla sig till vad det nu än är som kommer i vår väg. I perioder så har jag avundats honom denna förmåga men min superkraft är nog snarare att vara beredd på allt genom att jag vet vad som kan ske. Vi kompletterar varandra väl.

En av de saker som jag har valt att ta fasta på är att eftersom en tvillinggraviditet ofta blir kortare än de 37-40 veckor som kroppen och psyket kan behöva för att förbereda sig på allt vad en eller flera nya familjemedlemmar kan innebära samt att en då blir snuvad på en del av graviditeten (speciellt i de fall då barnen föds mycket tidigt) så är det viktigt att vara/känna sig gravid snabbt. Att unna sig att vara gravid och inte tänka att det är något som jag ska ta sedan när jag blir sjukskriven. Detta har gett mig kraft att våga tala öppet om att jag är gravid trots att jag “bara” är i vecka 11. Kanske kommer jag bara vara gravid i 20 veckor till och då vill jag vara redo och ha processat detta. Kanske hänger även omgivningen med i svängarna bättre om det är talbart redan såhär tidigt.

Här kommer en lista på de graviditetssymptom som jag dras med för närvarande.

  • Illamåendet. Det blir ta mig tusan värre. Nu mår jag pyton varje gång jag har ätit eller behöver äta. På mornarna är det fruktansvärt och då händer det att jag spyr men i övrigt så är det mest kväljningar och en känsla av att vara bakis/sjösjuk. Blä och fy.
  • Tröttheten. Jag är fortsatt väldigt trött. När jag kommer hem från jobbet blir det mest att jag äter middag och sedan går och lägger mig. Jag känner mig som en ganska usel mamma som inte har ork att ge Rut all den tid hon förtjänar men de stunder som vi får tillsammans när vi kan leka lugnt eller när jag söver henne är guld värda. Närheten döver mitt dåliga samvete.
  • Huvudvärken. Kanske kommer den sig av att jag inte är så aktiv eller vistas utomhus tillräckligt. Kanske dricker jag för lite. Oavsett är det väldigt störigt och besvärande.
  • Sursuget. En kunde ju tro att illamåendet skulle göra att jag inte var så intresserad av mat men det är precis tvärtom. Jag känner en ofantlig avsmak till väldigt mycket men det jag är sugen på är jag så in i bomben sugen på. Surt godis, frukt, vatten med citron och is, hemmagjord isglass med bara vatten och citron nomnom.
  • Missnöjet med temperaturer. Jag är alltid för varm och svettas eller fryser så jag hackar tänder. Det tycks inte finnas något mellanting som är lagom. Jag kör lager på lager och hivar på och av kläder i en väldig fart. På jobbet strör jag kläder runt mig vart jag än går som om det vore min privata garderob.
  • Proppmättheten. Jag är antingen mätt så det står mig upp i halsen eller avgrundshungrig. Båda tillstånden genererar illamående.
  • Jag är så äckelmagad. Världen består till största delen av superotäcka grejer som jag måste undvika till varje pris. Sötsliskiga parfymer, mint, sköljmedel, doften av gamla kläder (detta innebär att jag inte kan öppna min vintageklänningsgarderob utan att spy, på riktigt, få är de kläder som inte luktar illa), stekos, ja listan av äckliga grejer kan göras lång. Mitt liv påverkas ju av detta i ganska stor utsträckning eftersom resor med kollektivtrafiken ofta är outhärdliga och jag saknar mina fina kläder och att använda parfym.
  • Moligheten. Om jag inte visste bättre skulle jag beskriva det som sammandragningar och fosterrörelser men det är ju alldeles för tidigt för detta. Med tvillingar kan det komma efter ca vecka 15 om jag har förstått rätt. Däremot så pågår det säkert en massa omstruktureringar i magen. Tarmar och annat som får ge vika för att skapa plats till de där två små liven. Kroppen är så jäkla häftig.

IMG_4719

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s