Födelsedag och tulpanbonanza

När jag kom hem från Oslo så firade vi Rut som har fyllt 2 år (en dag för sent, känns sisådär i mammahjärtat). Men om det var något vi lärde oss på julafton så var det att ta det lugnt med mängden paket så det här blev mer lagom för både henne och oss. Alla presenterna tycktes ha träffat mitt i prick och hon gillar verkligen att leka med pappersmagnetdockan som jag gjorde till henne. På själva födelsedagen fick hon besök av sin farmor och morfar och bjöd på fruktsallad på förskolan. img_0883

Eftersom det var tulpanernas dag i söndags och tvillingarna blev fyra månader så köpte vi några. När tvillsen väl var fotade lekte jag lite med tulpanerna i en app där en kan spegelvända bilder (eftersom de bara räckte till ett halvt hjärta)..

img_0848img_0903img_0901

En väldigt fin storasyster som tänkte att Tage kanske skulle bli glad om hon höll honom i handen<3img_0792

Advertisements

Pappersdocka i ny tappning

Rut fyller år ganska snart och jag har försökt klura ut et par roliga presenter som jag kan skapa själv. Några av hennes bästa lekar just nu är att testa på olika roller. Häromdagen sa hon “jag heter Lisa” och att säga “roooaaar!!!! jag är ett monster mamma” är ett ständigt återkommande tema. Varför inte gå tillbaks till lite ord schoool pappersdockor där en kan byta kläder och tillbehör tänkte jag först men sedan så kom jag på att hon dessutom älskar att leka med våra kylskåpsmagneter. En bra kombo blev då att rita en pappersdocka med ett gäng tillbehör för att sedan laminera och fästa självhäftande magneter på. Då går det även att att leka med den på kylen, på vår nya säkerhetsdörr eller bara i ett plåtlock när vi åker bil t.ex. Sagt och gjort. Jag kastade mig över uppgiften och nu har jag skapat ca 20 olika outfits. Jag har några fler idéer på gång som vi får se om jag hinner klart med (clown, läkare, några olika sporter o.s.v). Kom gärna med förslag på fler roliga kombinationer. Nu ikväll så testade jag några olika kombinationer och det blev tydligt att små delar som skor och hårband var ganska svåra att fästa på den glatta ytan. Magneten (som jag klippt ut till varje enskild del) blir inte tillräckligt stark när den är så liten. Min nya plan är att göra alla smådelar så de sitter ihop för bättre fäste.

Julfirandet och 25 #decut2016

Idag är det dags att berätta om mina bästa julklappar 2016 i Emmas decemberutmaning.

I år var det ett tydligt tema på mina presenter och speciellt de fyra som jag har valt ut att visa för er. Alla julklappar var självklart otroligt uppskattade från min sida men det mest fantastiska med gårdagen var ändå att följa Rut. Hennes morgon började med att hon hängde vid ytterdörren och väntade på tomten. Flera gånger sa hon till oss att tomten knackade på men vi hävdade å det bestämdaste att tomten inte skulle komma förrän till kvällen. Men så fick vi ett sms av grannen som skrev att tomten nog hade vart vid vår dörr trots allt. Och mycket riktigt, utanför dörren hängde en julstrumpa med ett fint litet paket i, nämligen sju pixiböcker med sagor av Elsa Beskow. En kan ju tro att vi har de finaste grannarna i kvinnominne.

När tomten väl kom (för andra gången i ordningen) efter Kalle Anka så var Rut så uppspelt. Fnissig och hänförd. Som vi har pratat om tomten under hela december och nu hade hon äran att få träffa tomten i egen hög person. Dom första paketen tyckte hon var fantastiskt roligt att få öppna men vartefter så ville hon ju börja leka med sina nya saker och då blev det nästan för mycket för henne att det fanns fler paket som skulle öppnas.

Men åter till mina julklappar. Från min mamma så fick jag en scarves med text från sången “Det unga gardet” och från min man fick jag smycken från feministsmeden samt en bok med titeln Feminismens ABC. Från min mormor så fick jag en stor kasse med olika tillbehör för att kunna sy och brodera. Min mormor har fått problem med synen på äldre dar och blev glad att någon ville ha hennes gamla saker nu när hon inte längre förmår att sy själv. Temat på årets presenter var tydligt i feminismens tecken och jag är så peppad på att komma igång och börja brodera.

img_0075

Även barnen fick väldigt fina och välbehövliga presenter. Till tvillingarna önskade vi oss framförallt sådant som det är stor åtgång på här hemma. Nappar, napphållare, nappflaskor, kläder och dregglisar.

img_0078

img_0077

Rut fick som jag skrev ovan en hel del men en av favoriterna var nog ett keyboard som hon fick från farfar. Kvällen slutade med att vår lilla stjärna framförde några musikaliska nummer med skönsång och plinkande. Fantastiskt.

 

img_0027

img_9989

Vad vore väl ett julfirande om en inte får gå loss med dukningen. Ungefär såhär såg det ut hemma hos oss. Vi skulle egentligen låna både tallrikar och bestick av Davids mamma men tyvärr blev hon sjuk och kunde inte komma. 


Adventskalendrar och pyssel 

En behöver ju inte lägga ut en förmögenhet på adventskalendrar och julklappar. Här kommer ett tips på vad en kan göra som inte kostar så mycket pengar.Varje dag fram till jul så får Rut ett toarulledjur som jag har gjort. Det går snabbt och är ganska roligt. Om en vill så går det ju att göra tillsammans med sitt barn. Dom första gjorde jag tillsammans med Rut men det skapade en del frustration för en snart tvååring som vill klippa själv och måla med tuschpennan själv. Eftersom jag vill att klippande ska ske under kontrollerade former och att hon ska använda färger som går bort med vatten och tvål så tröttnade hon ganska fort. Djuren däremot tycker hon är roliga att leka med så nu gör jag dem åt henne på egen hand.

Varje morgon när hon kommer ut i köket så står ett nytt djur på hennes plats. Vi tänder ljus vilket hon tycker är mysigt (eftersom hon vaknar runt femtiden så är det fortfarande mörkt ute) och sedan äter vi frukost tillsammans (ofta även tillsammans med min mamma som är med via facetime). Därefter öppnar hon sin Pippikalende som vi köpte billigt som attans på rean första december. Så billigt att vi slog till på några fler kalendrar till kommande år bl.a. Mamma Mu och playmobil. När frukosten är uppäten (i mitt fall) och kladdad med (i Ruts fall) så tittar vi på Selmas saga tillsammans. Jag tycker att våra mornar tillsammans är så¨mysiga numer att det inte gör något att det är okristligt tidigt att gå upp vid fem. Tvillingarna och maken sover ofta gott några timmar till. Runt åtta byts vi av om jag är väldigt trött.

Julkort

Igår så försökte vi oss på att fota årets julkort och även om jag tycker att de är fina för att jag tycker att mina barn är gulliga, kläderna spexiga och själva miljön som vi skapade var mysig så insåg jag ganska snabbt att vi skulle behöva göra om dem om jag ska bli nöjd. Det största problemet var att tyget i bakgrunden inte täckte upp tillräckligt stor yta vilket gör att jag skulle behöva beskära dem mer än vad jag vill. Vi hade dock en rolig stund och nu vet jag hur jag ska försöka göra nästa gång.

 

Bilköp och känslan av att lillungen börjar bli stor

Idag är det prick 3 veckor kvar till vårt planerade KS: Spännande. Idag har vart en bra dag, både rent fysiskt i min kropp men även för att Rut hade sin allra första dag alldeles själv på förskolan. Allting hade gått utmärkt. Hon åt bra, lekte, var glad, somnade (utan välling!) och sov ganska länge. Pedagogerna var nöjda och vi hade kontakt ett par gånger under dagen. Vi höll oss i närheten ifall det skulle behövas en inryckning men så var inte fallet. Imorgon vågar vi förlägga några aktiviteter på dagtid (David ska klippa sig, vi ska hämta ut våra vinterdäck eftersom vi ska sälja vår bil och jag ska tvätta). Någon av oss kommer såklart vara tillgänglig och inom en rimlig radie från förskolan men idag så var vi beredda hemma från kl 9-15. Vi lyckades dock få en massa gjort (vi gick igenom papper och en massa kartonger i källarförrådet) så det var ju bra att vi var tvungna att hålla oss i krokarna.


Igår så gjorde vi slag i saken och köpte en bil som stämde så bra överens med våra önskemål som möjligt men samtidigt hade en snabb leveranstid. Om två veckor ska vi få hem vår nya pärla. Jag har haft lite ekonomiångest inatt eftersom det är en ny och ganska dyr bil men målsättningen är ju att den ska passa för vår familjs behov i 15 år och om tre år så ska den vara avbetald och klar. Det är väl främst eftersom vi har gått ner en del i inkomst nu när båda har vart föräldra-/gravidlediga och ska fortsätta så fram till årsskiftet. Till våren får vi se hur vi löser det men våra funderingar just nu innefattar att båda jobbar halvtid och är föräldralediga halvtid.  Bilen är en Crimson Red Volkswagen Sharan 2017 års modell. Färgen är mer djupt rödvinsröd än vad bilden nedan visar. Vi valde inte färg utan tog den bil som i övrigt uppfyllde flest av våra krav. Hade vi haft möjlighet att välja färg hade vi nog tagit en granitgrå men nu när det blev den här så känns det lite mer unikt och skojigare än grått. Vi får väl se hur färgen behöver skötas om. Hittills har jag bara ägt två bilar, en röd Ford Fiesta från 2006 och nu senast en vit Skoda Octavia från 2009. Slutsatsen är att vit inte var en särskilt bra färg då allt damm och smuts syns väldigt väl.

m_red_sh2059print_a5bg-crop-u10241

Dagarna går trots allt

Här händer det mycket och lite på samma gång.

Inskolningen

Rut har gått ytterligare två dagar på förskolan med lite varierat resultat. Ruts vanliga rutin är att vakna ca kl 05.00 och sova middag från ca kl 09.00 eller 10.00 och en till två timmar framåt. Dagarna på förskolan har börjat kl 09.00 och sedan ökat på successivt och igår skulle Rut vara kvar till kl 14.00. Lunchen äter de mellan 11.00-11.30 och därefter är det nedvarvning och sovstund ca kl 12.00. Vid den tiden så har Rut hunnit passera stadier av trötthet och ren utmattning för att komma in i den gnälliga och nedstämda fasen när allt känns jobbigt och svårt. Hon är dessutom van att få välling i samband med sömnen och blir därför hungrig redan vid 9-tiden. De äter frukt på förskolan men Rut skulle behöva något lite tidigare än så. Allt detta sammantaget gör att Rut inte har lyckats komma till ro och somna på förskolan och därför har David och hon gått hem vid 12-tiden så hon har fått sova hemma. Vi kommer försöka hålla på förskolans rutiner nu under helgen och sedan förskjuta hennes läggtid med en timme, från kl 19.00-20.00. Kanske blir det enklare för henne om hon sover lite längre på morgonen? De senaste två dagarna har hon dock somnat senare men vaknat vid 05.00 ändå, zzzzz. Jag hoppas så för hennes skull att hon lyckas komma in i de nya rutinerna relativt snabbt eftersom hon tycks trivas och gilla att gå på förskola så länge inte hunger eller trötthet ger sig till känna.

Biljakten

I övrigt så har vi fortsatt vår biljakt med varierat resultat. Den typen av bil som vi söker efter skall helst vara 7-sitsig med möjlighet till 3 bilbarnstolar. Det ska vara rymligt så den vuxna som inte kör kan sitta hyfsat bekvämt oavsett vart i bilen den hamnar (vi kanske behöver placera ut barnen lite olika beroende på lång/kort körning, sovrutiner o.s.v.). Eftersom det blir en stor bil så är ju skjutdörrar en fördel när en skall parkera. Vi vill gärna ha dragkrok (så min cykeltokige make smidigt kan ta med sin cykel överallt). Vi behöver dessutom få plats med tvillingvagnen och gärna utan att behöva fälla något säte. I övrigt så har vi såklart en massa önskemål om små finesser som inte är superviktigt men ändå kan underlätta eller förbättra resandet. Vi har tittat och provkört ca 5 olika modeller som mer eller mindre uppfyller dessa krav och nu har vi fastnat för en Volkswagen Sharan. På måndag så planerar vi att åka till bilhandlaren och känner oss ganska redo för ett köp om vår kontakt kan ge oss en bra deal.

Sharan_Urano_GreyIMG_4917right3

Förlossningen

Igår så trillade det in en kallelse i brevlådan. En kallelse och ett faktiskt DATUM för kejsarsnittet. Ganska långt fram i tiden men ändå, yay. Det känns märkligt att kanske veta början på två av sina barns pers nr. Jag har ägnat lite tid åt att läsa på om KS de senaste dagarna och nu känner jag mig något mindre rädd och orolig. Det är väl ganska naturligt att oroa sig för smärta och jag är rädd för att få nervminnen av att de bökar omkring i magen. Sist när jag blev opererad så fick jag såna känselflashbacks varje gång någon eller något kom åt mitt ärr utan att jag var förberedd att jag ryckte till ordentligt och fick typ fantomsmärtor. Jag har även haft besvär av att jag ser olyckor framför mig där jag skadas på ett liknande sätt igen utifrån tillfällen då jag har gjort mig väldigt illa (kolliderat med en bil när jag cyklade, brutit olika kroppsdelar o.s.v.). Jag har inte haft några såna tankar eller känslor däremot från min förra förlossning så kanske är det faktiskt så att kroppen gör skillnad på ond och god smärta.

Igår så skulle jag besöka mitt jobb och då de bygger om på Slussen och ändrat flera busslinjer så slutade det med att jag fick gå väldigt långt (med preggomått mätt). Totalt gick jag 7.5 km igår vilket är mer än vad jag har gått sedan innan sommaren nästan. I förrgår morse så gick min slempropp och det behöver ju i sig inte betyda så mycket men med Rut kom förlossningen igång ett par dagar efter det. Den här gången vågar jag inte tro något alls. När jag gick sådär mycket igår så fick jag en del smärtsamma (fast på mensvärksnivå inte som riktiga värkar) sammandragningar och förvärkar. Även de kändes som det gjorde ett par dagar innan Ruts förlossning kom igång men det var till och från under dagen och med Rut så var det mer sammanhängande under längre tid. Jag har för mig att jag kunde klocka värkar under ett par timmar och att de sedan klingade av för att återkomma några timmar eller ett dygn senare några dagar innan Rut föddes. Lika mycket som jag tolkar och analyserar varje tecken på att något ändras i kroppen så är jag inställd på att det nog kommer dröja tills det datumet som vi nu har fått besked om. Det känns så spännande med en tidsplan. Om si och så många dagar så är vi med stor sannolikhet trebarnsföräldrar. Häftig känsla.

 

Dagens utflykt

Idag hämtade vi upp min pappa och styrde sedan kosan mot Skokloster slott. David hade läst om deras livrustkammare och jag är ju inte den som säger nej till en utflykt till ett barockslott. Tyvärr så var det ombyggnationer på gång så slottet var dessvärre inte så praktfullt att skåda utifrån men inuti var det mer spännande med välbevarade rum och utrymmen. Rut tyckte som vanligt att grävmaskinen vid parkeringen var mest spännande av allt. Hon blev även lite sugen på att klä ut sig till riddare. Jag kanske måste sy en liten riddardräkt till henne framöver.
psx_20160805_214130.jpgpsx_20160805_213959.jpg

psx_20160805_213901.jpgpsx_20160805_213635.jpg

En förmiddag med en 1,5 åring under semestern

Livet men en 1,5 åring är minst sagt intensivt. Nästan precis alla situationer kan bli föremål för kamp eller flyta på helt smärtfritt och det är allt som oftast en gåta varför det blev som det blev just den här gången.

“Dagen” börjar oftast mellan kl 05.00-06.00 och då är Rut oftast så pigg och glad att hon kan leka ganska självständigt men under uppsyn under en dryg timme. Den som “sovit” mest under natten går upp med Rut. Numer är det nästan alltid jag eftersom David oftast söver om henne i hennes eget rum. Vi brukar vilja slänga in lite potträning där på morgonkvisten så ibland hinner det ske ett par olyckor. Därefter försöker vi oss på att äta frukost och ena dagen kan hon klämma i sig ett helt ägg, lite gröt och en halv banan för att nästa dag knappt peta i vad än som bjuds.

Efter detta är det dags att byta blöja, klä på sig och borsta tänderna. Tre moment som kan innebära gråt och skrik i högan sky eller en mysig busstund. Och nej, det tycks inte finnas ett samband mellan mängden mat eller antal timmar sömn. Efter denna, ibland utdragna och lite besvärliga process, brukar Rut likt en liten hund hämta våra skor och med ljudlig stämma deklarera att det är dags att gå, GÅ, GÅÅÅ! Eftersom hennes lilla kropp inte innehåller ett uns tålamod är även ett toalettbesök en väntan som är outhärdligt lång. Måste vi dessutom brygga kaffe att ta med oss är hon i upplösningstillstånd. Det kan ju då tyckas att smarta föräldrar hade förberett sig på detta då det är ungefär same procedure varje dag, men ack nej. Det kan skilja en halvtimme hit eller dit (d.v.s en dusch för mig om jag har tur eller en stund i sängen då jag kan ligga och avlasta mitt bäcken (foglossningen ni vet).

Därefter ska vi ta oss ut i trapphuset och förbi vagnen (vilket kan innebära en kamp då hon vill åka men vi tänkte lämna den alternativt att hon inte vill åka men vi kände att det skulle vara skönt att ha den med). Utanför ytterporten är det ett obligatoriskt stopp där Rut måste trycka på koddosan minst tjugo gånger. Beroende på hur mycket tid vi har så är detta ibland ett moment som innefattar att vi måste avbryta hennes tryckande varpå stora tårar rullar ber för kinderna.

Därefter ska vi ju ta oss till en lekpark. Vi har tre i närheten som vi kan välja på. Har vi sovit dåligt själva vill vi ju helst ta den som är närmast (100 m från vårt hus) men det vill sällan Rut. Då blir det lätt en kamp om att hon vill gå gå gå vidare och vi vill stanna i parken. Går vi med på att gå vidare så hamnar vi snart i nästa park. Den är inte direkt superskojig och därför brukar Rut även här försöka passera utan mer än ett snabbt stopp för att möjligtvis gunga lite grann. Orkar vi med att gå vidare så hamnar vi snart i den superroliga mysiga parken där det finns både djur och allsköns klätterställningar och lekgrejer att välja mellan. Men djuren och alla leksaker släpps sällan ut innan kl 09.00 och vi är oftast där mellan kl 06.00-08.00.

Ungefär nu börjar jag få ganska ont för nu har vi ju gått en bra bit (med preggo mått mätt) och haft ungefär en miljon sammandragningar. Efter en lekstund som sedan måste avbrytas (eftersom Rut börjar bli trött), 100 små stopp på vägen och att Rut till sist vill bli buren (om vi nu inte tog vagnen) eftersom även hennes små ben börjar bli trötta så är vi hemma igen . Dags för förmiddagsluren och lite välling. Ibland somnar hon på fem röda och sover som en stock i två timmar och ibland är det en kamp på en dryg timme med en övertrött mycket ledsen unge som vill göra allt för att hålla sig vaken.

Pust. Och nu när hon sover, jamen det är ju då vi ska passa på att uträtta saker. Sitta i telefonkö till Försäkringskassan eller vårdcentralen, städa, preppa inför tvillingarnas ankomst och organisera diverse annat som en behöver göra. Kanske ta en kopp kaffe i godan ro om en har tur.

Typisk förmiddag med vår världsagoa 1,5 åring alltså. Och det sjukaste av allt är att det är så otroligt värt det och 95% av alla dessa stunder är mysiga, härliga och underbara. Men det är inte konstigt att en kan känna sig lite dränerad ibland.

Det slog mig, visst ser hon lite ut som Too-ticki från Mumindalen i den där mössan:) ❤

Andra semesterveckan

Semestern har förflutit i halvstressig mak (vi vill ju förbereda så mycket som möjligt innan tvillingarnas ankomst) och i helgen så var jag på miniroadtrip med tre vänner. Vi åkte förbi Qvartinge Antik, åt godsaker på Taxinge Slott, for vidare mot Norrköping där vi checkade in på Strand Hotell och sedan gav oss ut för att utforska staden. På kvällen gick det att sitta ute men vi ville ändå hem till hotellet i hyfsad tid för att hinna få oss en god natts sömn mellan frasiga hotellakan och bland fluffiga hotellkuddar. Dagen efter avnjöt vi en lång frukost och drog sedan vidare på nya äventyr i staden. Bl.a. besökte vi Arbetets museum. Därefter packade vi återigen ihop oss i bilen för hemfärd men med en liten avstickare i Trosa där vi mumsade på glass medan vi strosade längs kanalen, den kanske mest pittoreska delen av staden. Igår åkte lilla familjen till Hagaparken tillsammans med min pappa där vi åt lunch i solskenet och sedan gav oss in i varmare breddgrader i Fjärilsmuseet. Rut tycktes mest uppskatta hajarna. I övrigt så har jag mest packat och fejat inför avfärd mot Öland där vi ska fira midsommar med min familj.IMG_8119IMG_8121IMG_8123IMG_8139IMG_8145IMG_8152IMG_8155IMG_8166IMG_8176IMG_8193IMG_8196IMG_8201IMG_8205IMG_8216IMG_8229IMG_8247