Framme på Koh Samui

IMG_20151209_125149.jpg

Igår kom vi fram till Koh Samui där vi ska spendera 10 dagar på två olika hotell på varsin sida om ön. Just nu bor vi i ett lite större samhälle där det finns liv och rörelse direkt utanför hotellet. Det är ett stort hotellområde med fin stor pool och en lång egen strand. Tyvärr en rätt kass restaurang och sämst frukost på resan hittills men det är ju betydligt större utbud på restauranger i närheten än vad vi har haft tidigare så det gör faktiskt inget.

Under hela resan så har vi befunnit oss på platser där det ska vara regnsäsong men på Bali så kom regnet sent i år så vi missade det i princip helt. I Singapore så regnade det en stund en gång. Här i Thailand har vi haft regn vid några tillfällen men det har lyckligtvis sammanfallit med att Rut ska sova middag eller på natten då vi ändå har känt behov av att befinna oss på samma plats som en AC. När vi kom hit till Koh Samui så fick vi höra att det har regnat varje dag i flera veckor men både igår och idag så har vi fått några stänk på oss och inget mer.  Hoppas att vår tur håller i sig. Både jag och David är vana vid att ganska snabbt få färg men när vi är med Rut så blir det av naturliga skäl att vi befinner oss i skuggan. Således börjar det bli dags att sola lite om vi ska hinna få färg innan vi kommer hem.

Koh Lanta

Idag var vår sista dag här på Koh Lanta där vi har vistats en vecka. Hotellet är väldigt mysigt inbäddat i den naturliga grönskan och där det fanns ett träd så har de valt att bygga runt om. Vi har främst spenderat våra dagar på stranden och gjort några utflykter på ön men under veckan så har vi vart ganska mätta på sådant som erbjuds här så som snorkling (det går ju bra att snorkla vid vår strand så varför dra iväg på nåt tänkte vi), shoping (exakt samma saker i varenda butik) gå i grottor och elefantridning (etiska skäl). Jag hoppas däremot på att besöka ett hem för elefanter där fokus är vård eller återanpassning till det vilda.

Vi hyrde en moppe en dag och lyckades hitta en hjälm som passade på Ruts lilla lilla huvud. Tanken var att vi skulle ha henne i bärselen och köra väldigt långsamt men redan efter en km så kände jag ett superstarkt nej, fy, det här känns inte alls bra. Även om vi bara skulle göra en liten vurpa så kändes det otryggt för mig så vi valde att ta en moppetaxi med sidovagn istället så fick David åka själv med den mopeden som vi hade hyrt. Det är väldigt dyrt med transport här vilket var skälet till att vi ville testa att hyra en moped (vilket är väldigt billigt, ca 40 kr/dag). Att åka taxi från vårt hotell till gamla stan (9 km) och tillbaks för oss tre kostade motsvarande ca 165 kr. Dessutom så går det ju inte att bara stanna när en ser något fint när det finns en bestämd destination utan att återigen börja förhandla om priset. Vi är nog ganska bortskämda med billig transport både från Bali och Singapore där vi skräddarsydde våra egna heldagsutflykter för någon eller ett par hundralappar.

Eftersom hotellet är så naturnära så förekommer det en hel del djur. Jag är inte generellt en person som är så särskilt brydd eller rädd för djur men det finns en del saker som kan göra mig en smula ängslig p.g.a. deras oberäkneliga beteende och att det är svårt att veta om de är farliga (kanske främst för Rut som vill stoppa allt i munnen). Sånt som har dykt upp när en minst anar det är bl.a. en ca 15 cm lång svart skorpion, massor av tusenfotingar (ca 1 dm långa) och en del mygg. De djur som är desto roligare att stöta på är aporna, ödlor och alla krabbor. En dag hängde en apa på vår terass och kissade på en handduk och slet ner våra badkläder som hängde på tork, men den var väldigt gullig. Här förespråkas att låsa toadörren (det är en utetoa i anslutning till sovrummet) eftersom aporna gärna går in i rummen. På nätterna hörs det när de klättrar runt på taket vilket jag tycker är mysigt och lite sövande nästan.

Vid några tillfällen  under de senaste två veckorna så har jag längtat efter en dusch med lite mer tryck i, bättre ac och lite färre skorpioner och tusenfotingar men ganska nära vårt hotell finns det en strand där folk campar och sover i tält. Plötsligt insåg jag hur stor skillnad 5-10 år gör. När jag var 25 hade jag gladeligen tältat på en camping med “hål i golvet”-toa och gemensamma duschar utan draperier bland diverse kryp för att ha råd med en längre semester. Nu… not so much. Förhoppningsvis kanske nästa hotell har ännu lite bättre förutsättningar, annars kanske vi tar in på nåt nice ställe bara för en natt. Det vore skönt att tvätta håret ordentligt och inte använda ficklampan för att i tid upptäcka kryp så fort en ska gå på toa på natten. På dagen är dock detta ställe ypperligt för oss eftersom det är väldigt vacker miljö, fin strand, trevlig personal, helt ok mat och ganska lugnt.

I slutet av vistelsen på Koh Mook började David få problem med sitt öra så när vi kom hit besökte vi en läkare. De var supertrevliga och allt gick väldigt enkelt och smidigt. Det visade sig att han hade fått dykaröra så han fick lite öronproppar och antibiotika. Nu börjar det bli bättre men han har fortfarande svårt att tryckutjämna p.g.a. svullnaden så vi får se hur det går under flygningen imorgon.

Rut är även lite hostig och jag börjar också bli förkyld men jag hoppas att det inte blir värre än såhär.

Det här blev ju ett långt inlägg där det kanske låter som att vi inte har det bra men det har vi verkligen. Det är fantastiskt skönt att bara ta dagarna som dom kommer och följa vår egen rytm.

Rut tog sina första steg igår, 10.5 månad gammal. Det gick helt ok tills hon ramlade huvudstupa rakt in i spjälsängen. Men vi väljer att fokusera på det positiva, d.v.s att hon faktiskt gick. Det är så mysigt numer när hon kan hålla en hand i min och en hand i Davids och sedan strosar vi runt som den lilla familj vi är. Jag försökte illustrera denna härliga känsla med en bild på våra fotavtryck men de blev bortspolade nästan direkt.

image

image.jpeg

imageIMG_20151204_152120IMG_20151204_151900

imageIMG_20151204_163650IMG_20151204_162925PSX_20151207_181137.jpgIMG_20151204_163858

 

 

Koh mook

En vecka tillsammans med min pappa och bror förflöt på i sakta mak och nu har vi begett oss till en lite större ö, Koh Lanta närmare bestämt. Det var roligt att umgås och vara med några som vi känner efter två veckor på egen hand. Främst så badade vi i havet och utforskade ön via båt, till fots och med moped.

Vi har snorklat på tre platser runt ön och simmat 80 meter genom en bäcksvart grotta för att komma till en smaragdgrön gömd pärla med pudervit sand på andra sidan. Det var som ett stort hål i berget, ca 100×100 m, omgivet av grönskande stup. Otroligt vackert och vi hade turen att få vara där helt själva en bra stund. Rut fick sitta i en flytring för bebisar med flytvästen på och tyckte att det var spännande att följa med.

Under snorkelturen skådades sjöstjärnor och allsköns tropiska revfiskar men vattnet var inte fullt lika klart som på Bali och variationerna av fiskar inte lika många. Kanske kan det gå inflation i snorkling också. Jag har ju tidigare skrivit om min rädsla för maneter och när min bror såg några när vi snorklade var jag snabb som tusan på att ta mig upp i båten igen. Hua. Det var inga farliga maneter dock, men det är ju inte lätt att veta.  När en badade vid hotellets strand så brändes/stack det till lite här och var ett par gånger varje dopp. Inte så att det var ett problem men ändå småirriterande på något vis. Vi fick aldrig klarhet i vad det var men jag läste på några olika forum som diskuterade ämnet och många slöt sig till att det kunde vara små små manettrådar som blivit söndertrasade av båtmotorer och som sedan flyter in mot land med högvattnet.

Min pappa och min bror hängde en hel del med Rut så jag och David fick chansen att dricka kaffe i lugn och ro, spela strandpingis och äta middag själva och ta en barrunda en kväll. Veckan gick fort och sedan var det dags att packa ihop alla våra tillhörigheter ännu en gång. Vi blev dock av med en kasse med saker (böcker, kläder och sovenirer) som vi inte behöver mer under resan som min pappa tar hem till oss.

Idag känns det extra mycket som att vi har vart borta ett bra tag eftersom en god vän till oss ska gifta sig just idag. Detta har dock inte vart planerat under så lång tid så vi fick reda på det när vi hade lämnat Sverige. Jag hoppas att de får en lika underbar, perfekt, kärleksfull, magisk och fantastisk dag som vi fick. Våra tankar är hos dem ❤

 

 

IMG_20151127_160040.jpgIMG_7258

Lite Krabi och Koh Mook

Igår lämnade vi det futuristiska, dyra, spektakulära och turistiga Singapore bakom oss med en kort flygning på under två timmar till Krabi. Förstås så var det lite krångel med incheckningen av våra tunga väskor och vagnen. 15 kg fick en ha per person, ehh, tänkte vi som hade två väskor med 22 kg plus vagnen på 8 kg. Tydligen skulle det kosta ett par tusen svenska kronor att överstiga maxvikten med så pass mycket om en inte checkar in 4 timmar innan avgång (?) men vi fick hjälp av en vänlig själ som kallade detta för en ripoff och behövde bara betala ca 300 spänn. Pju.

Efter bara två veckor på Bali så gick barnvagnsparasollet sönder och vi letade oss halvt fördärvade efter ett nytt men det gick inte att finna. Väl i Singapore fanns det hundratals att välja mellan och vi köpte ett som tycktes vara stabilt och hållbart för några hundringar. Tyvärr försvann detta någonstans mellan incheckningen i Singapore och upphämtning i Krabi och när vi frågade om det var värt att lämna våra kontaktuppgifter på flygplatsen ifall det skulle dyka upp så skrattade de åt oss. Så nu har vi återigen inget parasoll till vårt stora förtret eftersom det inte gick att hitta något i Krabi tyvärr.

Vi valde att spendera en natt i Krabi för att inte behöva åka båt ut till Koh Mook i mörkret. Rut är inget fan av att åka båt (det är nog mest det här med att ha på sig en flytväst som hon inte gillar) men det går att avleda mer när hon kan titta på saker. Jag hade beställt tre stockar snus till hotellet eftersom vi inte ville skatta mer än nödvändigt i Singapore.  Det visade sig att stockarna hade kommit fram till hotellet men inte mitt mail där jag berättade att det var till oss och vilka datum vi skulle anlända o.s.v. så de hade skickat tillbaks snuset hem till Sverige.  Så himla typiskt. Jag ogillar starkt att jag är så beroende av något att det gjorde mig lite nedstämd. Som tur var så skulle vi möta upp min pappa på Koh Mook och han hade med sig en stock utifall att det skulle ske något dylikt. Det gick även att köpa thaisnus i Krabi. Dyrt som tusan och inte så särskilt gott men det får gå. Det konstiga är att jag inte snusade under hela graviditeten och de första 6 månaderna efter och det var inte alls svårt eller besvärligt men sedan gick det bara inte längre.

Idag så tog vi en longtailbåt ut till Koh Mook och som en överraskning stod min lillebror på stranden och tog emot oss. Jag visste ju att min far skulle möta upp men inte att även lillebror skulle med. Det blev ett kärt återseende även om Rut inledningsvis (ca 2 minuter) var lite lite blyg. Mest för att hon var trött och lite medtagen efter båtturen. Ön är precis vad vi behöver just nu. Den är bil och elfri (det finns såklart elgeneratorer) och det är ganska få aktivitetsutbud. Planen är att vi ska få en chans att vila upp oss lite efter allt flängande. Det ska bli väldigt skönt att stanna en hel vecka på en plats. Hinna installera sig lite mer.

Jag förstår att det kan låta konstigt (eftersom vi edan har haft en månads semester) men jag har börjat upptäcka vissa symtom på utbrändhet eller åtminstone stark stress hos mig själv dom senaste månaderna. Det hänger såklart ihop med sömnbrist (även om Rut sover helt ok för närvarande så har jag svårt att somna om när hon har vaknat och sedan somnar om efter två minuter). Det här året har vart galet på så många vis och väldigt intensivt. Vi har fått barn, sålt en lägenhet, köpt en lägenhet, flyttat, gift oss och nu gjort en lång resa. Alla dessa saker är fantastiska, roliga och underbara men trots detta så tillför de en extra stress i vardagen. Dessutom har jag fortfarande inte hittat riktigt rätt medicindos för min hypotyreos och ska opereras i januari. Jag har njutit till fullo av allt som vi har haft möjlighet att uppleva detta år och på den här resan men nu ska det bli skönt att mest hänga på en strand och ta dagen som den kommer ett tag framöver.

imageimageimageIMG_7182IMG_7174IMG_7170