Gravid med tvillingar vecka 29

Jag har helt missat att vi har gått in i en ny vecka och en ny trimester. Nu uppskattas tvillingarna vara ca 35 cm långa och väga nästan 1.3 kg var. Det är dock troligt att de är något mindre eftersom de är två men jäklar vad trångt det känns ibland när någon får för sig att den vill sträcka ut sig eller borra in huvudet på någon för den lämplig plats. Jag börjar samla på mig vätska och känner mig allmänt seg och trött. Framförallt så är jag väldigt känslig för allt möjligt så som ljud och ljus (det är jag annars också men jag upplever det mycket starkare nu). Jag funderar faktiskt på att gjuta riktiga bra öronproppar till mig själv som stänger ute besvärliga ljud. Både när Rut är glad och ledsen så smärtar det i mina öron på gränsen till outhärdligt. Det är väldigt trist eftersom det påverkar mitt tålamod i stor utsträckning. Som den gamla trummis jag är så har öronen säkert fått sig sin beskärda del av oljud men sedan jag fick barn så triggas detta dagligen. Nu är det så besvärligt att jag störs av det mesta.

Min stressnivå triggas igång väldigt enkelt och det här med att vara på resande fot ned barn i oanpassade miljöer är otroligt stressande. Rut sitter nästan aldrig still utan det gäller att passa och haka på så fort hon får ett ryck och vill ge sig ut på upptäcksfärd. Jag har väldigt lite ork för just detta och har svårt att passa henne då jag helst vill undvika att lyfta och att böja mig. Jag har fortsatt väldigt mycket sammandragningar bara jag reser på mig eller går lite grann och ibland så tror jag att de tangerar förvärkar. Detta skrämmer mig lite och därför vågar jag inte utmana mig mer än nödvändigt. Igår så gick jag ca 8000 steg (vilket ju inte alls är mycket egentligen och det var dessutom med pauser och i ett långsamt tempo) men det resulterade i en natt av väldigt mycket smärtor i mitt bäcken och jag vaknade nästan en gång i timmen hela natten av att det gjorde ont. Då känns det inte direkt värt att göra så många knop.

Förra veckan besökte vi en BM i Ystad för en rutinkontroll och det visade sig att alla värden var bra. Jag har gått upp 5 kg totalt  och jag känner ju som jag nämnde tidigare att jag har dragit på mig mycket vätska. Men även magen börjar ju bli riktigt stor nu. Så stor att resten av mig känns ganska litet vilket är en helt ny känsla för mig.

Min lust och pepp på att göra saker är för närvarande väldigt låg och antagligen är det bra. Idag så anlände vi hos min mamma på Öland igen efter att ha spenderat en dryg vecka på Österlen och sedan ett par dagar hos en vän i Göteborg. Även om det var kul att träffa vänner så satte vädret (ösregn) och min oförmåga att röra mig några längre sträckor käppar i hjulet för stadssemestrandet. Vi åt förvisso gofrukost och hann gå runt lite och spana på fina hus och mysiga områden men jag tror att det kan vara svårt för andra att förstå hur det känns att faktiskt inte kunna/orka gå längre eller göra mer saker. Det funkar inte riktigt att bita ihop och göra ändå eftersom jag är rädd att det ska trigga igång en tidig förlossning eller att jag ska få ännu ondare. Det ska bli skönt att fokusera på att komma igång med stärkande träning igen efter detta och förhoppningsvis uppnå en högre grad av ork i vardagen. Det ska också bli skönt att komma hem med Rut till en plats som inte kräver fullt lika mycket passande. David sköter 90% av ruljansen med Rut men jag tror att även han blir uttröttad av hennes tempo och krav på stimulans och underhållning. Det blir skönt att återgå till vardag och rutiner och vi har några projekt på Rutfronten att sjösätta innan tvillingarna kommer hem. Framförallt ska vi försöka få henne att sova hela nätter i eget rum, sluta med välling nattetid samt återuppta potträningen.

Veckans symptom:

• Halsbränna
• Foglossning som nu börjar bli riktigt besvärlig, främst nattetid.
• Trång känsla i magen och huden på magen börjar kännas kliig och uttänjd.
• Orkeslös, slö, trött, opepp.
• Kissnödig jämt (även när blåsan är tom)
• Lättstressad och dåligt tålamod
• Känslig (både psykiskt och fysiskt)
• Svårt att böja mig (t.ex. ta på mig skor utan att sitta ner med assistans av ett skohorn)
• Känner av ett obehagligt tryck neråt när jag går eller reser mig
• Mycket sammandragningar
• Jag kan äta större portioner igen utan att må så dåligt
• Svårt att sätta mig upp från liggande, kan nästan inte vända mig i sängen (pga foglossning), bäckenet hoppar snett och hamnar i ett jobbigt läge som behöver hoppas tillbaks och det gör så j…la ont, jag kan inte ligga på rygg. Allt med att ligga ner är väldigt besvärligt. Det som funkar bäst är att bulla upp med stora kuddar.
• Jag får måttligt till väldigt ont i svanskotan när jag sitter.
• Myrkrypningar/restless legs
• Yrsel och jag ser stjärnor (lågt blodtryck? BM sa att det var bra närvi kollade sist men det kanske kan variera mycket under en dag?)

Gravid med tvillingar vecka 28

Nu har vi nått nästa delmål. Det där jag helt ovetenskapligt har fått för mig att riskerna minskat något om de skulle födas. Nästa delmål är vecka 34 och därefter försöker de inte stoppa en förlossning om den kommer igång. Det känns dock helt galet att det som mest kan vara 10 veckor kvar. Det känns galet för att jag inte förstår hur min kropp skall klara det (hur stor kommer jag bli i så fall?) men det är kanske ännu knäppare att vi är en familj på 5 personer (om allt går som det ska) om så pass kort tid som tio veckor trots allt.

I början så kretsade mina tankar främst kring hur jag skulle göra för att optimera chanserna för de här två bebbarna att stanna och trivas inne i min mage samt hur jag skulle förebygga smärtor och skador av min egen kropp. Nu vartefter veckorna går så börjar jag allt mer fundera kring och faktiskt oroa mig lite för hur det skall bli när de väl är här. Jag har kanske inte vågat unna mig att tro att allt ska gå bra tillräckligt för att släppa fram känslor så som oro för vad framtiden bär med sig om allt går bra. Gällande allt praktiskt så är vi på banan och har förberett allt som vi tror oss behöva. Det som skall göras är dock att hämta upp vagnen, montera ihop och bädda i spjälsängen, tvätta igenom allt en extra gång, köpa snuttetrasor, tapetsera sovrummet, flytta några garderober, storstäda (ni vet, ugnen, kylen, skåpluckor o.s.v) samt montera upp en hylla. Dessa grejer är sånt vi har sparat på för att ha lite att stå i när vi väl kommer hem från semestern. Om vi skulle komma hem till ett helt färdigt hem och behöva vänta i 8 veckor till skulle jag nog gå sönder av rastlöshet.

Min ork tryter och kroppen börjar säga ifrån. Plötsligt är en aktivitet/dag lagom och jag har både mer ont och lägre energinivå än tidigare.

• Jag har ganska starka smärtor i höfter/bäcken till och från. När jag ligger ner är de otroligt smärtsamma.
• Lite ont i ryggen och nacken.
• Halsbränna
• Tryck nedåt när jag går
• Starka sammandragningar som inland gör att jag tappar andan och behöver gå väldigt långsamt. Jag har sammandragningar flera gånger i timmen dagtid.
• Jag börjar bli stel och ganska orörlig. Jag har svårt att böja mig ner då magen tar emot.
• Jag är ofta hungrig och äter mycket. Det är vanligtvis väldigt obehagligt efteråt dock.
• Jag känner mycket fosterrörelser men vet fortfarande inte vem som är vem även om jag chansar lite.
• Mitt tålamod är uselt, jag har snabbt till känslor (speciellt ilska) och känner orimligt starkt jämfört med vad situationen kräver.
• Jag oroar mig en hel del för hur vi ska få till detta på ett sätt som blir bra för hela familjen.
• Jag har börjat tänka allt mer på förlossningen och är ömsom peppad ömsom oroad. Jag vill gärna ha en vaginal förlossning utan några större komplikationer där vi hinner med att få en barnvakt till Rut och smärtlindring till mig om jag vill men det känns lite som att spela Rysk roulette. Jag vill ha möjlighet att vara rörlig i rummet och helst få föda första barnet i en upprätt position. Jag är ganska rädd för kejsarsnitt och skulle gärna slippa göra ett så pass stort ingrepp men jag försöker vara cool med att det blir vad det blir.
• Jag är orolig för hur jag kommer må framöver. Min känsla just nu är att det gick ganska fort utför efter vecka 25. Jag har ondare, har mindre ork, är inte lika sugen på att göra saker och känner mig ibland lite nedstämd. Jag har dåligt samvete för vad jag inte gör med Rut och vad det gäller hushållssysslor men försöker tänka att det är okej att David tar ett väldigt stort ansvar med tanke på vad jag utsätter min kropp för nu och ganska nyligen även under graviditeten med Rut.
• Vi har dragit ner på semesterambitionerna och satsar på att göra en utflykt/dag och i övrigt anpassa schemat efter Ruts rutiner. Jag tycker att det känns skönt även om jag önskar att jag hade orkat/velat göra mer saker.

Ungefär såhär trångt är det i magen nu i vecka 28. För oss så ligger tvilling 1 som den som ligger mot ryggen till men tvilling två ligger tvärs över hela magen på andra ledden. Som ett litet plus ligger dom där i maggen å göttar sig:) ❤

Gravid med tvillingar vecka 26

När jag nu sitter och tänker på det så kan jag inte säga att den här veckan känns så speciell. Snarare så är det ungefär samma av det mesta som jag har haft tidigare. Jag känner en del fosterrörelser men kan fortfarande inte avgöra vem som är vem. Ibland blir det väldigt trångt i magsäcken och vid lungorna så det blir svårt att andas. Magen växer i en väldig takt och jag hänger inte riktigt med. Jag försöker gå förbi på ställen där det är alldeles för trångt och jag går in i folk och saker med magen för jämnan. Nu börjar magen även expandera på bredden vilket jag inte riktigt minns att den gjorde med Rut. Då stack den mer ut rakt fram. Jag känner mig lite oroad över en del smärtor som uppkommer i magen ibland och försöker därför undvika att lyfta tungt och att böja mig. Med ett litet barn hemma så blir det ju omöjligt att undvika helt men jag gör mitt bästa. Jag känner ofta att jag slits mellan Ruts behov och vad jag uppfattar som tvillingarnas behov (d.v.s. saker som jag inte vågar göra för att det kanske inte blir bra för dem där inne). Nu är fokus att de ska stanna där inne så pass länge att de mår bra när de föds. Lite avlastning i form av att spendera tid med min och Davids respektive familjer känns välkommet. David får ju ta det tyngsta lasset både med Rut och i hemmet. Dock undrar jag om han förstår att det eventuellt är ännu tyngre att vara gravid? Det här att hela min kropp förändras, att jag inte orkar eller kan göra det jag vill, att jag känner ett stort ansvar för att göra rätt val gällande både vad jag äter, hur mycket jag rör mig och en hel del andra saker också så det blir bra för bebbarna, att jag mår illa och har allsköns smärtor och obehag i kroppen, känslan av att inte vara i kontroll, att vad som helst kan hända och att jag bara måste följa med i det. Nä, det är inte helt enkelt att sätta sig in i hur något upplevs för någon annan.

Bebbarna närmar sig 35 cm mellan huvud och fot och de väger snart ett helt kg var (men troligtvis stämmer det inte riktigt eftersom de är två och därför säkert lite mindre).

Gravid med tvillingar vecka 25

Den här veckan var jag lite sen med att skapa ett veckoinlägg men jag har haft fullt upp med att ha semester. Just denna vecka har det inneburit att jag var på avslutningsmiddag med mitt jobb på Thaibåten, var på konsert på Berns och såg Explosions in the sky, hjälpte min pappa att förbereda inför en fest (han bjöd hem alla sina gamla kollegor för att fira ett år som pensionär), haft lego/duplohäng hemma hos några vänner,  fikat med en nyfunnen vän och haft min goda vän Anna på besök hela vägen från Göteborg. Jag har även ätit middag med några vänner, tränat, hängt med min familj och handlat de sista viktiga grejerna inför tvillingarnas ankomst (babyskydd och en elektrisk bröstpump bl.a). Jag känner mig allt mer påverkad av graviditeten då jag börjar få lite mer besvär med smärta i rygg och bäcken och framförallt så har jag jobbigt med att det trycker nedåt, att jag har en massa sammandragningar och att jag därför måste gå otroligt långsamt.

Veckans symptom:

• Jag har haft en period av väldig trötthet. Det känns som att jag behöver ta pauser under dagen och gärna sova eller åtminstone ligga ner och vila.
• Mina hoppiga höfter/bäcken har nu börjat hoppa på ett obehagligt sätt även när jag bara går. Fortfarande värst på nätterna men även besvärligt när jag går eller står en längre stund.
• Jag har just nu en allergisk period och är snuvig, lite rödögd och det kliar i halsen.
• Jag börjar känna mig lite vätskefylld även om det bara är yttepytte i jämförelse.
• Jag kan inte äta så mycket som jag skulle önska och när jag äter mer än vad kroppen egentligen pallar med så mår jag ruggigt dåligt under ganska lång tid. Ofta flera timmar efter en måltid.
• Jag har jäkligt ont i svanskotan när jag sitter ner. Allra värst är det när jag sitter på passagerarsätet i vår bil. Bådar ju inte så gott inför semestern som innebär en hel del bilfarande än hit och än dit runt södra Sverige.
• Jag måste gå upp och kissa på nätterna och är överlag kissnödig typ jämt.
• Jag kan inte längre ligga på magen ens lite grann med stöd av kuddar 😦
• Jag har väldigt lite energi till övers för Rut tyvärr. Det blir mest lugna ganska trista aktiviteter och lite bus ibland när hon hänger med mig stackarn. Det kommer bli jäkligt bra och skönt för henne att få komma till landet och kuta omkring.
• Jag har lite svårt att andas ibland. Det bådar inte gott att det redan är så pass ont om plats i lilla maggen.

Bebbarna är nu ca 33-35 cm och de börjar nu träna på att andas fostervatten. För varje dag som går så ökar ju chanserna att det ska gå bra för dem och varje nytt steg känns pepp. Heja heja bebbar.

Gravid med tvillingar vecka 24

Nu har jag sannerligen fått en kalaskula. Jäklar vad magen har vuxit de senaste veckorna. Jag tycker att det är roligt att det börjar synas så pass att jag faktiskt blev erbjuden en sittplats på tunnelbanan men att det fortfarande inte är ett allt för stort bekymmer med kläder. Nu har jag bara två arbetsdagar kvar innan jag går på semester fram till augusti. Sedan hoppas jag på att jag får graviditetspenning tills tvillingarna infinner sig. Jag talade med en handläggare på FK idag och hon sa att hon var redo att fatta beslut senare under dagen och jag håller tummarna för att min ansökan godkänns. Jag märker redan nu att jag inte tillför så mycket som jag skulle önska på min arbetsplats och jag konfererar hela tiden med mig själv om det är värt att göra vissa saker (t.ex. gå upp för två långa trappor eller bära olika saker) då jag får starka sammandragningar varje gång jag gör det och ibland så smärtar det även i magen. Jag känner mig som en latmask som överlåter så mycket på mina kollegor men samtidigt så vågar jag inte riskera att överanstränga mig. I övrigt så funderar vi ju en del på vad vi ska köpa för bil och det nu blir så att allt går bra för mig och tvillingarna. Vi behöver kunna ha tre bilbarnstolar samt gärna kunna ha ytterligare någon vuxen med i bilen. Därav har vi främst kikat på 7-sitsiga bilar. Vi vill även ha hyfsat stort förvaringsutrymme för vagnar och diverse packning. Det blir spännande att se vad vi lyckas hitta för något.

Veckans symptom

• Klåda i handen, enbart i den högra och på ett specifikt ställe
• Lite svullna händer och fötter ibland
• Mycket sammandragningar
• Halsbränna
• Det börjar bli obekvämt att sova som jag egentligen vill och det går nästan inte att ligga på magen
• Trött
• Mycket fosterrörelser och nu syns det ibland även utanpå kläderna att någon kickar omkring där inne
• Smärtor långt ner i magen när jag gör vissa rörelser
• Inom kort så kommer det bli ett problem att ta på mig strumpor själv.
• Jag var hos min dietist idag och vägde mig och då visade vågen på+2 kg sedan invägningen
• Foglossningskänningar främst på natten när jag ligger ner på sidan eller ska flytta mig i sängen.
• Hoppiga höfter som behöver hoppas rätt och innan de har gjort det så är det väldigt smärtsamt
• Jag känner mig relativt rörlig (speciellt om jag jämför med min förra graviditet) men jag är samtidigt långsam.
• Jag mår fortfarande illa ett par gånger varje dag men ofta har jag mig själv att skylla för att jag anstränger mig utan att ha med vatten eller att jag får i mig för mycket socker (t.ex. dricker en läsk eller äter glass eller choklad, då mår jag alltid illa).
• Jag har väldigt torr hy och mitt hår är också konstigt.
• Jag är även torr i ögonen.
• Huvudvärk (kanske har jag återigen mig själv att skylla då jag säkert dricker för lite vatten och sover för dåligt).

Nu är tvillingarna ca 30 cm långa och väger drygt 600 gram vardera. 

Gravid med tvillingar vecka 23

Så var den äntligen här, yay, vecka 23 och vårt delmål nr 3. Första målet var vecka 12 då missfallsrisken har minskat drastiskt, det andra var det stora ultraljudet för att få se att de fortfarande var två välmående små bebbar där inne och nu är vi då framme vid den magiska veckan där bebisarna kanske kan leva utanför magen. Härifrån och fram till vecka 37 så är varje dag värdefull för deras utveckling men jag har ändå satt nästa målbild som vecka 28 då jag (ganska ovetenskapligt dock) har fått för mig att de kan må hyfsat utanför magen. Därpå blir nog siktet inställt på en vecka i taget och därefter dag för dag. Om jag får vara gravid länge så kanske det t.o.m blir timme för timme mot slutet.

Idag hämtade vi ut två gratis bebisboxar men jag måste erkänna att jag blev lite besviken, dock fanns det några bra saker i vardera box så som nappar, salvor, duschkrämer och tandkräm. De flesta av sakerna passar bättre till Rut dock. I övrigt så har vi handlat spjälskydd till den nya spjälsängen, ett smidigt ihopvikbart skötunderlägg (mest till Rut i sommar egentligen) samt en bärsjal där det ska gå att bära tvillingar. Jag måste övningsknyta den en hel massa efter en tutorial som jag har hittat då jag har noll koll på detta. De rekommenderade främst två olika knytningar. Det blir spännande. Det smidigaste vore ju att bära en tvilling i sjalen, ha en i liggdelen i vagnen och sedan kan Rut sitta i sittdelen på vagnen.

Så har vi kommit fram till veckans känningar och symptom

• Så jäkla trött. Så trött i vissa stunder att jag knappt orkar lyfta en hand medan jag några timmar senare kan ha mycket energi och orka träna eller jobba. Svårt att förstå hur det hänger ihop.
• Halsbränningskänningar. Jag har inte direkt halsbränna men det känns nästan alltid lite obehagligt i matstrupen efter måltider framförallt.
• Mycket sammandragningar. Vissa perioder så får jag sammandragningar varje gång jag reser mig upp, går, böjer mig ner, efter att jag har ätit, när jag blir stressad o.s.v.
• Ibland så får jag ont i magen. Lite krampigt och väldigt obehagligt.
• Hoppiga höfter och foglossningskänningar, mest på nätterna eller om jag sitter länge.
• Ont i svanskotan.
• Även om illamåendet är mycket bättre än vad det var för några veckor sedan så förekommer det fortfarande dagligen. Dock spyr jag nästan aldrig. Väldigt många lukter och smaker är fortfarande fruktansvärt äckliga men även det har blivit något mer uthärdligt i och med att illamåendet har minskat.
• Ganska mycket fosterrörelser. De blir tydligare för var dag som går.

Här bjussas på lite magbilder. Jag känner mig redan ganska stor och undrar hur de ska få plats när de är ytterligare 15-20 cm vardera. Galet.

Nu är bebbarna ca 28 cm långa och väger ca ett halvt kg var.

Gravid med tvillingar vecka 22

 

Veckans graviditetsrelaterade upplevelser

• Fosterrörelser. Jag upplever fortfarande att det är väldigt sporadiskt och oväntat när de rör på sig även om det finns vissa tillfällen då det förekommer mer frekvent än annars. Jag både längtar och bävar inför att känna dem oftare och starkare. Jag är rädd att jag inte kommer kunna urskilja dem båda och därför inte bli så tryggad av rörelserna som jag blev när jag väntade Rut.
• Sammandragningar. De dyker upp i tid och otid. Så fort jag anstränger mig lite, ofta precis när jag lägger mig på rygg, när jag har ätit och vid en massa andra tillfällen.
• Jag har känt mig förkyld och/eller allergisk på senaste tiden. Jag har vart snuvig i flera veckor och nu har jag även haft ont i halsen i ett par dagar. Det är väldigt besvärligt, speciellt på nätterna då jag kan vakna av att halsen är helt uttorkad och smärtar.
• Jag har stora besvär av pirr och krypningar i benen som framkallar en väldigt obehaglig spattig känsla vilket gör att det blir svårt att slappna av. Jag känner oftast av det när jag sitter ner (främst i bilen och i vår soffa) men nu på senare tid så har det kommit smygandes även när jag ligger ner. Jäkligt jobbig grej faktiskt.
• Men jag är överlag väldigt pigg och kry i kroppen ändå. Speciellt när jag jämför med min förra graviditet. Jag går ca 7 km varje dag (vi har stegräknartävling på jobbet, därför vet jag det) och tränar fortfarande så ofta jag hinner. Det handlar mer om tidsbrist och förmågan att klämma in lagom antal aktiviteter på en dag snarare än att kroppen inte orkar vilket känns väldigt skönt. 7 km kanske inte låter mycket men det motsvarar ca 8000 steg och det är nog det dubbla mot vad jag orkade med under min förra graviditet. Jag blev tvungen att ta bilen till jobbet till följd av bäckensmärtor och jag kände min fången i min egen kropp.

Fostren räknas nu juridiskt som barn, är ca 27-28 cm långa och väger nästan ett halvt kg var. Min totala viktuppgång hittills är +- 0 kg. I början så gick jag upp en del ganska fort men sedan kom en period när jag gick ner i vikt och nu har jag börjat gå upp lite igen men räknat från inkrivningen på MVC i vecka 10 så är det ingen skillnad. Dock känner jag mig gigantisk (jag vet att det är ingenting mot vad som komma skall) och börjar bli ganska otymplig. Jag kan fotfarande sitta på en filt på marken och ta mig upp själv, knyta mina egna skor och stoppa in ett ben i taget i ett par strumpbyxor men jag känner av foglossning och allsköns rygg- och bensmärtor när jag gör det. Jag är så jäkla glad och tacksam för varje dag/natt som passerar där jag kan promenera och träna, jobba, busa med Rut, sova utan allt för starka smärtor och vara någesånär bekväm i min egen kropp.

Gravid med tvillingar vecka 20

Som jag skrev för några dagar sedan så skadade jag mig i magen förra fredagen och det var ett jäkla gissel att få hjälp med det. Jag ringde och sökte min egen BM, gynakuten, vanliga akuten, vårdguiden och besökte vårdcentralen utan att få någon som helst hjälp. Alla bara hänvisade mig vidare till andra mottagningar. Under tisdagen fick jag äntligen tag i min BM som bokade in en läkartid till mig senare under dagen. Då hade jag haft ont och besvärligt i 4 dygn. Eftersom det är så pass tidigt i graviditeten så har inte jag och bebisarna några rutiner för när jag känner av rörelser utan det brukar vara lite då och då bara. Detta har gjort att det var svårt för mig att avgöra om det har vart minskade fosterrörelser. Jag har inte vart så orolig men ville gärna få något slags tecken på att det fortfarande var två friska barn där inne. Under läkarbesöket konstaterades det att jag har en muskelbristning i nedre delen av magen och detta läker av sig själv med tiden. Det gör dock förbannat ont vill jag lova och det är svårt att gå och göra vissa rörelser. Därav har jag vart sjukskriven i två dagar. Imorgon tänker jag gå tillbaks till jobbet igen. Det är ju bara fyra veckor kvar och jag har en hel del på min “att göra”-lista innan jag är bekväm med att gå på semester. Planen är att ha ca 4-5 veckors semester och sedan sjukskriva mig runt vecka 30 om det inte är så att jag mår dåligt eller har stora besvär. Då känns det onödigt att nyttja semesterdagar. Efter undersökningen av magen så fick jag göra ett snabbt UL där vi såg två små hjärtan som slog. Pju. Sedan var det ju redan dagen efter dags för det stora ultraljudet där vi fick veta att precis allt såg bra ut och att det är en flicka ❤ och en pojke <3.

Igår så var jag och fikade med en annan kvinna som var gravid med tvillingar och det var himla trevligt och mysigt. Hon tycktes vara en väldigt varm och sympatisk person. Det är ändå lite speciellt att få möjlighet att dela tankar och känslor kring graviditeten och det lite unika föräldraskap som medföljer när en har två barn som är lika gamla men troligtvis olika förutsättningar och behov. Så himla jäkla spännande det ska bli.

Nu när vi vet att det fortfarande är två och att allt ser bra ut så ska vi försöka oss på att köpa en vagn och lite annat som vi kan tänkas behöva. Tanken är att allt ska vara färdigt och förberett innan vi åker på semester. Planen är att spendera midsommarveckan på Öland och därefter bege oss till Österlen. Sedan ska vi möta upp några vänner i Köpenhamn och därefter åka upp mot Stockholm igen via västkusten där vi också ska möta upp några vänner. Eftersom vi blir borta ett tag så har jag bokat in rutinkontroller hos barnmorskor där vi befinner oss, bl.a. i Simrishamn. Vi har även valt sjukhus för förlossningen och efter många funderingar fram och tillbaks så landade vi i beslutet att välja Karolinska Huddinge trots våra goda erfarenheter av att föda på SÖS.

Dags för veckans symptom:

• Illamående. Jag och min BM har slutit oss till att det bl.a. är mina järntabletter som bidrar till det besvärliga illamåendet så nu har vi bestämt att jag bara ska ta järntabletter varannan dag. Jag tror att det har lite effekt faktiskt.
• Bristning i en muskel. Det blir bättre för varje dag som går men jäklar vad ont och besvärligt det är i vissa stunder. Jag kan inte lyfta Rut, gå några längre sträckor eller bära tunga saker överlag.
• Foglossning. Fortfarande så är det bara känningar och inte så besvärande men visst börjar jag bli lite hämmad gällande hur jag kan sitta, stå eller träna. Jag har dock inte tränat sedan jag gjorde mig illa i fredags.
• Rygg/höftsmärtor. Jag har framförallt ont i höfterna, svanken och svanskotan. Ibland går det ner en bit i höger ben också. Det varierar över dygnet hur jobbig smärtan är, allt från nästan obefintlig till outhärdlig och då måste jag upp och gå eller lägga mig ner en stund.
• Jag kan äta lite större portioner igen vilket är skönt. Nu kan jag äta mig helt mätt utan att det tar stopp. Tidigare var jag tvungen att lägga mig ner en stund efter varje måltid för att magen kändes så full på ett obehagligt sätt.

Bebisarna är lika stora som en kronärtskocka eller ca 25 cm.

Gravid med tvillingar vecka 19

5 mars / 4 maj

Det knasiga är att jag faktiskt inte känner mig så stor ännu. Jag antar att kroppen minns hur det var och kändes de sista veckorna under den föra graviditeten. Då var det “bara” ett barn men jag var helt gigantisk i jämförelse. Jag inser ju att jag om två månader kommer vara otymplig minst sagt och njuter därför till fullo av varje dag som jag är rörlig och har ork.

David kom hem i förrgår sent på natten och dagen därefter begav jag mig till jobbet för att arbeta i över ett dygn. Därav hade vi ett stort behov av att ses igår men även pepp på att uträtta sådant som är svårt att hinna med när en är själv med Rut. Förutom lunch på stan, lekparkshäng och en tur till Plantagen så ägnade vi oss att piffa lite på vår balkong. Vår förening ska fixa nya balkonger inom kort men det visade sig att de kommer börja med ett annat hus och då blev det plötsligt värt att lägga ner lite tid och omsorg på vår nuvarande balkong. Det finns ju en viss risk att det är där jag kommer bli sittandes om foglossning och allsköns andra preggobesvär uppstår i sommar.

Idag har jag också jobbat och eftersom det var ledigt från skolan så tog vi med oss ungdomarna till en Gokartbana som låg utomhus och åt sedan glass på en kaj. Mysigt. På kvällen tog vi med oss Rut och gick på promenad vid Drevviken vilket är en av mina favoritplatser när det kommer till badställen utanför stan. Oftast är det lagom lugnt och skönt där.

Veckans symptom:

• Det börjar bli livligt inne i magen vill jag lova. Det snurras och voltas och flaxas omkring för fullt.
• Jag har sammandragningar flera gånger varje dag.
• Jag börjar få jäkligt ont i min svanskota och i mina höfter. Smärtan är värst när jag sitter. Ibland tangerar det faktiskt att kännas olidligt obehagligt. Jag får byta ställning ofta för att reglera det hela och vissa stolar och soffor funkar inte alls att sitta i. Ibland när jag går eller står så strålar smärtan ner i höger skinka och lår. Höfterna är väldigt hoppiga och ostabila och på nätterna behöver jag hoppa till dom för att den värsta smärtan ska släppa.
• Under veckan som gått så har jag besvärats av huvudvärk i tre dygn i streck. Varje gång när jag vaknade eller tabletterna slutade hjälpa så var den kvar. Otroligt störigt eftersom det gjorde att jag inte orkade med varken träning eller att repa med mitt band dessa dagar.
• Jag tycker att jag har fått tillbaks lite mer ork och energi de senaste dagarna.

Gravid med tvillingar halvvägs

Så som jag har förstått det så räknas vecka 18 som halvvägs i en tvillinggraviditet då de som längst (om en bor i Sthlm) ligger kvar i magen till vecka 38+0, d.v.s. 4 veckor färre än vid en enlinggraviditet då det är vecka 42+0 som gäller. Det känns ju onekligen som att den “lätta” biten är avklarad och jag går bara och väntar på att det ska kicka igång på riktigt.

Den senaste veckan så har jag haft en hel del sammandragningar och känt mycket rörelser. Det känns som att de, eller en av dem, sveper omkring och buffar en massa och det är nu som jag börjar få en slags relation till dem. Jag har märkt att jag spontant börjar stryka över magen och har en stark känsla av att det är några där inne. Tidigare när magen var lite putig och jag inte kände av dem så mycket så var det svårare att till fullo förlika mig med tanken på att det är två små barn i min mage. Mina barn. Det är något ganska bisarrt med att jag inom kort kommer vara en trebarnsmamma. Jag har aldrig tänkt tanken knappt tidigare eller visualiserat mig själv som förälder till flera barn men nu när det förhoppningsvis snart blir så så känns det väldigt rätt, spännande och roligt.

Just nu befinner sig David i Normandie och jag har vart iväg på konferens på Nynäshamns havsbad och spa. Vi hade det gött i den uppvärmda poolen på bryggan och vi hade onekligen tur med vädret. Jag märkte dock på kvällen och även under eftermiddagen den andra dagen att jag blir helt socialt dränerad av att försöka vara produktiv, tänka ut en massa nya grejer och socialisera. Det var som att jag fick helt slut på saker att säga och jag var så onyfiken och obrydd om andra människor. Mina kollegor kunde jag väl försöka föra ett samtal med men det var även deltagare från andra enheter där och under middagen så var vi tvungna att blanda oss med varandra. Min energi tog helt enkelt slut. Det har även spillt över på idag då jag har vart själv med Rut sedan igår. Vädret har vart helt uselt vilket gör det lite svårare att få Rut att göra av med sin energi. Det går att lämna henne små stunder i våra helt barnsäkrade miljöer men hon blir uttråkad ganska snabbt och vill hitta på nya saker, helst tillsammans med mig. När vi går till parken eller hälsar på djuren så krävs det lite mindre från min sida för att se till att hon är nöjd.

Veckans symptom:

• Illamående. Jag har gett upp hoppet om att det kommer gå över helt. Kanske att jag spyr mer sällan men i samband med andfåddhet, måltider och äckliga lukter så drar det igång.
• Bebisarnas rörelser blir allt tydligare. Dock är det ännu omöjligt för mig att veta vem som gör vad.
• Sammandragningar. Magen blir hård i korta stunder. Det är helt smärtfritt och oftast känner jag bebisarna mer efter en sammandragning.
• Foglossning. Nu känner jag av alla fogar och ibland gör det så ont att jag på riktigt minns hur det var under min förra graviditet. Jag har mest bekymmer när jag gör vissa rörelser och när jag sitter/ligger ner och ännu är det inte ett stort bekymmer. Jag har ändrat mitt träningsschema och tagit bort/ändrat alla övningar där jag gör separata rörelser med det ena benet.
• Ont i höfterna och i svanskotan. Smärtan går ner en bit på baksidan av låret. Det är inte några allvarliga smärtor men tillräckligt för att jag måste stå upp i perioder på möten eller konferenser.
• Andfådd och får snabbt mjölksyra.
• Växtvärk och att det sliter och drar lite i nedre delen av magen.

Bebisarna är ungefär lika stora som en paprika, en liten melon eller ca 20 cm långa vardera. De ser redan såhär “färdiga” ut.