Någon gång inom en snar framtid så har jag planer på att lägga upp bilder från Turkiet, men först bär det av till Österlen en dryg vecka. Sedan jag köpte en ny dator så har jag inte längre något bildredigeringsprogram till mitt stora förtret. Någon som kan tipsa om något vettigt som är gratis?

IMG_7745 IMG_7746 IMG_7801 IMG_7802

Lite uppdateringar på preggofronten

Jag förstår att det inte är en särskilt intressant läsning för er men jag har redan hunnit inse att jag har glömt hur det var bara för ett par veckor sedan och vill ändå ha denna tid lite dokumenterad. Nu när det värsta illamåendet har avtagit har jag svårt att föreställa mig den konstant sjösjuka känslan och stressen över att vara så ofantligt trött att just ingenting kändes värt att hålla ögonen öppna för. Allergin består tyvärr och jag är täppt i näsan, jag nyser mig halvt fördärvad (det gör dessutom ont i sidan av magen när jag nyser) och ögonen kliar.

Även det lugna tempot kvarstår. Jag går långsamt och jag har fått besvär av en hälsporre, d.v.s. en överbelastad sena vilket leder till smärta i senfästet, i höger häl. Detta kanske inte är kopplat direkt till graviditeten men beror säkert delvis på min ökade vikt. För jag är riktigt stor redan. Jag har svårt att föreställa mig att det går att bli mycket större. Bara 40% av graviditeten har passerat och jag ser ut såhär:

IMG_6845 - Copy IMG_6846

Ibland faller jag in i mina egna tankar och funderingar så djupt att jag missar lite av min omvärld. Nästan dagligen ser jag någons uppfordrande blick som tycks vänta på en reaktion från min sida. Eftersom jag just missat allt personen nyss sa uppstår vanligtvis en pinsam tystnad tills jag får krypa till korset och erkänna att jag inte lyssnade. Mina svårigheter med att koncentrera mig gäller inte enbart i samtal med andra utan medför även att det är svårt att läsa böcker, titta på filmer och serier och att sitta still för länge på en plats, t.ex. en restaurang eller pub. Förhoppningsvis kommer semesterlunken bidra till att jag ändå tar mig igenom ett gäng böcker som jag har införskaffat inför morgondagens resa till Turkiet.

Från att inledningsvis kunna, och dessutom vilja, sova 9-12 timmar per dygn är jag nu tillbaks i mina gamla invanda mönster av att sova som mest ca 6 timmar. Detta är ju helt klart för lite men jag lyckas ibland kompensera med en tupplur framåt etermiddagen. Jag drömmer även märkliga drömmar där jag på olika sätt gör val för mitt barn. Nu senast så drömde jag att jag kanske hade fått cancer i min överläpp och att jag var tvungen att välja mellan barnet och att genomgå en behandling eftersom barnet skulle dö av strålningen. Det som kännetecknar drömmarna är att de vanligtvis är obehagliga till sin karaktär. Även om den värsta kissnödigheten har avtagit något så är det fortfarande en del spring på nätterna vilket bidrar till att jag inte sover riktigt djupt och att jag minns fler drömmar än vanligt.

Mina fingrar är konstant lite svullna och det är nog en tidsfråga innan förlovningsringen hamnar runt halsen i väntan på ett kärt återseende lagom till bröllopet eller så. Mina fötter och ben har klarat sig från svullnader hittills men jag är redo med stödstrumpor den dagen det inträffar.

Jag har till råga på allt drabbats av en åkomma som innebär att det är något fel på min sköldkörtel och att min ämnesomsättning därför nästan har avstannat. Jag hade aldrig hört talas om detta tillstånd tidigare men nu när jag har läst på om symptom så kan jag inte annat än misstänka att jag har haft problem med detta större delen av mitt liv. Många av symptomen är sådant som vid en första anblick har mycket lite gemensamt vilket gör att jag aldrig sökt hjälp för dem alla utan försökt beta av dem ett och ett. Typiska symptom är torr hud och torrt hår (vilket jag brukade skylla på att jag färgat håret ett par gånger varje år de senaste 18 åren och att jag är för snål för bra hudkräm), att känna sig frusen (med tanke på att jag är en knubbig tjej så har min frusenhet förvånat både mig och andra), värk i leder och muskler (detta brukar jag skylla på att jag är en klumpeduns som råkar ut för olyckor i tid och otid), viktökning eller övervikt (detta har alltid förvånat mig. Nu under graviditeten när jag upplever stark hunger blir det väldigt tydligt för mig att det är en känsla jag är extremt ovan vid. Jag märker vanligtvis att jag behöver mat genom att mitt blodsocker är lågt och att jag därför är lättirriterad. När jag reser med andra eller befinner mig i ett medlevarskap som på min arbetsplats så blir det gång efter annan tydligt för mig att jag inte har behov av mat som de flesta andra. Trots detta är min vikt på en relativt konstant hög siffra. Enda gångerna som jag har lyckats gå ner i vikt har jag i princip inte ätit något alls, vilket ju självfallet är en mycket dålig idé. Träning tycks inte heller ha någon större effekt bortsett från att jag får förbättrad kondition och känner mig stark vilket är skäl nog till att träna.) Nedstämdhet och depression är också vanliga symptom. Jag har på många sätt levt ett underbart liv hittills och de senaste åren så har det vart fantastiskt. Detta beror främst på att de, för mig, tre-fyra viktigaste grundförutsättningarna för gott mående har vart i topp, allihop samtidigt. För mig i mitt liv består dessa grundförutsättningar av en välfungerande kärleksfull och respektfull relation med en partner, en stabil boendesituation som kostnadsmässigt ligger på en nivå där en inte behöver oroa sig för ekonomin och som är en trygg plats för återhämtning, en meningsfull sysselsättning som även den känns stabil och trygg där en får möjlighet att växa och utvecklas och där ens egen insats på ett tydligt sätt gör en skillnad och slutligen vänskapsrelationer som ger energi, glädje och nya perspektiv. Det som kanske borde ingå är ju dessutom en meningsfull fritid men jag tänker att det delvis faller in under några av de andra. Trots att jag har allt detta och mycket mer att vara både tacksam och lycklig över händer det till och från att jag känner att min energi tar slut och att jag blir orkeslös, irriterad och otroligt uttråkad. Till viss del så tror jag att detta beror på att jag saknar ett femte ben i min ultimata femkant och det är en god hälsa. Jag har väldigt ofta väldigt ont (främst i mina knän, höfter och i min vänstra fotled) och det tar otroligt mycket energi och kraft. Det skulle dock inte förvåna mig om även detta hänger ihop med min sköldkörtel. Slutligen så kan jag trots allt det ovan nämnda sluta mig till att jag hittills har en lätt graviditet och att jag mår förhållandevis bra.